1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är skillnaden mellan för tidigt födda och fullgångna barn?

Prematura (för tidigt födda) barn och fullgångna barn skiljer sig åt på flera viktiga sätt – när det gäller fysisk utveckling, hälsorisker, matning och vårdbehov. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna du bör känna till.

1. Graviditetsvecka

För tidigt födda barn är de som föds före graviditetsvecka 37. Ju tidigare barnet kommer till världen, desto mer prematurt anses det vara.

Fullgångna barn föds mellan vecka 37 och 41. De har haft gott om tid att utvecklas i livmodern och betraktas som fysiskt mogna vid födelsen.

2. Fysisk utveckling

Prematura barn kan ha underutvecklade organ och kroppssystem eftersom de föddes tidigt. De väger ofta mindre vid födelsen, har ett mindre huvudomfång och mindre fettreserver.

Fullgångna barn är vanligtvis större och bättre utvecklade. De har mer kroppsfett, starkare muskler och mer mogna organ.

3. Hälsorisker

För tidigt födda barn löper större risk för olika hälsoproblem, exempelvis andningssvårigheter, hjärtproblem, neurologiska besvär och svårigheter med matningen. De är också mer mottagliga för infektioner och behöver ofta specialistvård på en neonatalavdelning.

Fullgångna barn har betydligt lägre risk för komplikationer och behöver i regel mindre medicinsk uppmärksamhet.

4. Matning

Då nervsystemet inte hunnit mogna helt kan prematura barn ha svårt att samordna sug- och sväljrörelser. De behöver ofta särskilda matningsmetoder, till exempel bröstmjölk via matningssond eller flaskmatning med en napp med långsamt flöde.

Fullgångna barn är mer samordnade och utvecklar sina matningsfärdigheter naturligt, vilket gör både amning och flaskmatning enklare.

5. Tillväxt och utvecklingsmilstolpar

Prematura barn kan ligga något efter i utvecklingen medan de successivt tar igen den tillväxtkurva som fullgångna barn följer. Milstolpar som att gå och prata kan därför komma senare än hos jämnåriga som fötts fullgångna.

Fullgångna barn följer i allmänhet ett standardiserat mönster för tillväxt och utveckling och når milstolparna inom de förväntade tidsramarna.

6. Vårdbehov

För tidigt födda barn kräver regelbunden medicinsk uppföljning, specialistvård och noggrann övervakning på grund av de ökade hälsoriskerna. De kan behöva vårdas på sjukhus i flera veckor eller till och med månader, beroende på deras tillstånd.

Fullgångna barn får vanligtvis rutinkontroller och regelbundna besök på BVC (barnavårdscentralen) för att säkerställa att tillväxt och utveckling följer planen.

Sammanfattning

Prematura och fullgångna barn skiljer sig tydligt åt när det gäller fysisk utveckling, hälsorisker, matning, tillväxt och vårdbehov. För tidigt födda barn behöver extra stöd och omsorg för att må bra och hantera utmaningarna efter en tidig födelse. Med rätt vård och uppföljning har dock de flesta goda möjligheter att utvecklas väl och leva ett friskt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online