En pappa med blodgruppen A-positiv och en mamma med blodgruppen 0-negativ kan mycket väl få både A-positiva och 0-positiva barn. Förklaringen ligger i hur blodgrupper ärvs från föräldrar till barn.
En persons blodgrupp avgörs av vilka antigener – A och B – som finns på ytan av de röda blodkropparna. Personer med blodgrupp A har bara A-antigener, de med blodgrupp B har bara B-antigener, de med blodgrupp AB har både A- och B-antigener, medan personer med blodgrupp 0 saknar både A- och B-antigener.
A- och B-antigenerna ärvs från våra föräldrar, där varje förälder bidrar med en allel. En person som ärver en A-allel från ena föräldern och en 0-allel från den andra får blodgrupp A. På motsvarande sätt ger en B-allel tillsammans med en 0-allel blodgrupp B, medan en person som ärver både en A-allel och en B-allel får blodgrupp AB. Två 0-alleler resulterar i blodgrupp 0.
I detta fall kan pappan bidra med antingen en A-allel eller en 0-allel, medan mamman endast kan föra vidare en 0-allel. De möjliga genotyperna hos barnen blir därmed AO (blodgrupp A) eller 00 (blodgrupp 0).
Beteckningarna ”positiv” och ”negativ” syftar på rhesusfaktorn, även kallad D-antigenet. Mamman, som är rhesusnegativ, kan bara föra vidare den negativa varianten. Pappan, som är rhesuspositiv, bär på minst en positiv variant. Om han dessutom bär på en negativ variant kan barnen bli antingen positiva eller negativa. Det gör att paret kan få både A-positiva och 0-positiva barn.
Värt att veta är att en rhesusnegativ kvinna som väntar ett rhesuspositivt barn erbjuds skyddsimmunoglobulin inom den ordinarie mödravården. Detta förebygger att moderns immunförsvar bildar antikroppar mot barnets röda blodkroppar, vilket kan bli aktuellt vid framtida graviditeter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online