En stor milstolpe för både småbarn och föräldrar är när blöjorna inte längre behövs eftersom barnet har blivit pottränat. Under denna viktiga tillväxtperiod genomgår barnet både fysiska och emotionella utvecklingsfaser. Utvecklingen av blåskontroll är bara en av många viktiga delar på vägen mot ett liv utan blöjor.
Att utveckla blåskontroll tar tid. Urinröret och de nervbanor som möjliggör blåskontroll måste mogna för att fungera och skicka signaler till hjärnan. Dessutom behöver barnet kunna spänna och slappna av i slutmuskulaturen, förstå vad som förväntas vid toalettbesök samt vara villig att lära sig.
Vanligtvis börjar ett småbarn utveckla kontroll över ändtarmens muskler med regelbundna, dagliga tarmrörelser. Därefter utvecklas tarmkontrollen, följt av blåskontroll under dagen. Den sista fasen är oftast blåskontroll under natten.
Dessa utvecklingsfaser är lika unika som barnet självt och kan ske samtidigt eller spridas över flera månader. Det är inte ovanligt att ett barn har kontroll över en funktion, exempelvis blåsan, men ännu inte över en annan, som tarmrörelser.
Ett barn behöver mogna på flera plan innan det kan använda toaletten på egen hand:
Om barnet behärskar alla dessa moment går potträningen ofta snabbt och övergången från blöjor till toalett blir smidig.
Det kan vara en spännande tid när ett småbarn börjar få kontroll över blås- och tarmmuskler. Ett avslappnat förhållningssätt till potträning ger oftast bäst resultat. Det är viktigt att föräldrar och andra vårdgivare förmedlar konsekventa förväntningar och tydliga rutiner kring toalettbesök.
Ett småbarn lär sig ständigt att bli mer självständigt. Denna emotionella process sker samtidigt som kroppen utvecklar kontroll över blåsmusklerna. Under denna känsliga period kan oönskade resultat uppstå om barnet pressas för hårt – till exempel av en ivrig förälder som vill att potträningen ska gå fortare.
Lägg inget press på barnet kring toalettanvändning. Hantera potträningen på ett lugnt och sakligt sätt. Misstag kommer att hända, och barnet ska aldrig skämmas eller få känna att det gjort något fel. Föräldrar som kan ge sitt barn en känsla av prestation utan press upplever oftast positiva och framgångsrika resultat.
Utvecklingen av blåskontroll hos småbarn är inte knuten till en viss ålder utan är unik för varje individ. Barnets inre muskler och signalsystem aktiveras när de är färdigutvecklade och redo att fungera.
När barnet börjar känna efter om blåsan eller tarmen är full kan det börja kommunicera detta genom att göra ett särskilt ljud, säga ett ord som "potta" eller visa med kroppsspråket, till exempel genom att dra sig undan till ett hörn av rummet. Tarmträning och igenkänning kommer ofta först, eftersom avföring vanligtvis sker endast en till två gånger per dag och ger tydligare varningssignaler.
Tänk också på att kläder som är svåra att ta av eller begränsar rörelsefriheten kan störa barnets möjlighet att använda toaletten i tid.
Alla småbarn råkar ut för olyckor under denna utvecklingsperiod, och det är helt normalt. Om ett barn däremot upplever återkommande blöjning eller nedsmutsning under långa perioder kan det finnas ett medicinskt tillstånd bakom. Kontakta då en läkare eller barnhälsovården för råd om barnets utveckling eller toalettvanor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online