Postpartumdepression (PPD) drabbar 10–15% av mödrar och kan påverka spädbarnet genom flera banor:
Mödraförändringar i beteende
- Tillbakadragen/påträngande föräldraskap: Mindre känslig, responsiv, kontingent interaktion.
- Minskat verbalt/affektivt stimulans: Platt affekt, mindre "morsan-tal".
- Inkonsekventa rutiner: Matning, sömn, lugnande.
Spädbarnsutfall
- Ryckighet, irritabilitet, olugnbarhet.
- Förbindelseosäkerhet: Undvikande eller motståndsmönster.
- Utvecklingsförseningar: Kognitiva, språkliga, socioemotionella.
- Dysreglerad stressfysiologi: Förhöjt cortisol, förändrad HPA-axel.
Bröstmjölksförändringar
- Volym: ↓ Prolaktin/oxytocin → ↓ tillförsel.
- Sammansättning: ↑ Kortisol, ↓ IgA, förändrade fettsyror, melatonin, leptinin, microRNA.
- Matningsbeteende: Spädbarn kan vägra bröst, mata dåligt.
Mekanism
Mödrav HPA-dysreglering → cortisol i mjölk → spädbarns HPA-programmering. Minskat mödravt känslighet → ko-reglering misslyckas.
Intervention
- Screening (EPDS) vid 1, 2, 4, 6 mdr.
- Evidensbaserad behandling: KBT, IPT, SSRI (sertralin förstahandsval – kompatibelt med amning).
- Dyadisk terapi: Mor-spädbarn interaktionsvägledning.
- Stöd: Hemma besök, likemänsgrupper, partnerinvolvering.
Behandling av PPD förbättrar både mödra- och spädbanor. Tidig intervention är förebyggande.
