Ungdomsvåld kan omfatta ett brett spektrum av beteenden – från mobbning och trakasserier till hot, förföljelse, olika former av övergrepp och i värsta fall mord. Det är ett allvarligt problem i samhället och följs ofta av en rad andra problem. Genom att gå igenom en beteendechecklista kan vuxna identifiera samhörande problem som kan ligga bakom en tonårings aggressiva handlingar.
Här är fem centrala områden att uppmärksamma:
Våldsamma ungdomar engagerar sig ofta i substansanvändning och missbruk. Experiment med tobak och alkohol kan leda vidare till "tungare" droger, och drogerna i sig kan utlösa våldsamma reaktioner. Ungdomsvåld hänger dessutom samman med brott kopplade till missbruk, exempelvis rattfylleri eller narkotikahandel.
En studie från Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) från 2006 visade att tonåringar mellan 12 och 17 år som använt olagliga droger under det senaste året hade nästan dubbelt så stor risk att ha begått ett våldsamt handling jämfört med andra.
Skolrelaterad vanart och skolk kan vara några av de tidigaste indikatorerna på ungdomsvåld. Problemen kan börja i relativt unga år, men beteendet tenderar sedan att eskalera i både typ, frekvens och svårighetsgrad.
Utagerande i skolan kan bland annat innebära att eleven saboterar pennor eller andra föremål, skriker på klasskamrater eller lärare samt uppvisar generella svårigheter i skolarbetet. Att ta dessa signaler på allvar tidigt kan förhindra en negativ utveckling.
Psykiskt sårbara unga kan missbruka substanser, vilket i sin tur kan bidra till våldsamt beteende. Dessa tre problemområden hänger tätt samman, vilket gör det svårt att avgöra vad som är orsak och vad som är verkan.
Ibland använder psykiskt belastade ungdomar droger som en form av självmmedicinering, vilket ytterligare rubbar en redan skör känslomässig balans. En undersökning i delstaten New York visade att andelen våldsamma gärningspersoner med psykiska hälsoproblem var dubbelt så hög som bland icke-våldsamma gärningspersoner – 28 procent jämfört med 13–14 procent.
Ytterligare relaterade problem inkluderar tvångsmässighet, obsessiv-kompulsivt beteende, hyperaktivitet, kommunikationssvårigheter, övergivenhetsproblem, depression, aggression och social tillbakadragenhet.
Gängmedlemmar har traditionellt haft tillgång till vapen och kopplats till våldsam brottslighet. Överfallens dödlighet – inte bara antalet – fortsätter dessutom att öka. Den intensiva rivaliteten mellan gäng driver fram en alltmer sofistikerad vapenanvändning.
Forskningen visar ett tydligt samband mellan gängmedlemskap, vapeninnehav och besittning av skjutvapen. Sambandet fungerar i båda riktningar: gängen rekryterar gärna medlemmar som redan äger vapen, medan våldsbenägna unga aktivt söker sig till gängen.
En dysfunktionell familjesituation gör i sig inte en ung person våldsam, men flera familjerelaterade faktorer kan bidra till risken. Barn som växer upp med våld i hemmet kan själva börja utagera våldsamt. Föräldrars missbruk fungerar som en förebild som barnen kan härma genom att själva missbruka alkohol eller droger. Fysisk misshandel och försummelse är ytterligare faktorer som kan öka risken för ungdomsvåld.
Ingen enskild faktorum förklarar varför unga blir våldsamma – det handlar oftast om flera samverkande riskfaktorer. Ju tidigare vuxna runt omkring tonåringen upptäcker varningstecknen, desto större är chansen att bryta en farlig utveckling. Skola, socialtjänst, vården och inte minst familjen spelar alla en viktig roll i att erbjuda stöd, trygghet och professionell hjälp innan beteendet eskalerar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online