De flesta rökare vet att rökningen skadar deras hälsa, men att sluta är långt ifrån enkelt. Det finns många vägar till ett rökfritt liv – allt från att slita av plåstret helt till att följa ett stegvis program. För de flesta är den mest framgångsrika metoden att kombinera läkemedel med beteendeförändrande terapi.
Den som försöker sluta röka kan drabbas av abstinensbesvär som ångest, irritabilitet och viktökning. Oavsett vilken metod som väljs behöver rökaren gott om moraliskt stöd och förståelse från sina nära och kära – och där spelar du som partner en avgörande roll.
Sök stöd hos andra familjemedlemmar, vänner och andra rökare som också vill sluta. Tidigare rökare berättar ofta att just stödet från familj och vänner var avgörande för att de lyckades. Stödgrupper är dessutom ett utmärkt sätt att ge rökaren det känslomässiga stöd som krävs för att hålla i. Rökaranonyma erbjuder regelbundna träffar, och du kan även vända dig till Sluta-röka-linjen (020-84 40 00) eller Cancerfonden för hjälp att hitta en stödgrupp nära dig.
Använd telefonbaserade rådgivningsprogram för att ge din närstående det stöd hen behöver. I Sverige erbjuder Sluta-röka-linjen kostnadsfri rådgivning genomförda av utbildade rådgivare. Studier visar att de som använder telefonrådgivning har dubbelt så stor chans att lyckas sluta jämfört med de som försöker på egen hand. Fråga din läkare om vilka telefonrådgivningar som finns i ditt område.
Skriv upp din närstående på ett lokalt rökavvänjningsprogram. Dessa program är utformade för att hjälpa rökare hantera de svårigheter som uppstår när de försöker sluta. De bästa programmen inkluderar individuell rådgivning och bör pågå i minst två veckor, gärna längre. Ju mer intensivt programmet är, desto större är chansen att din närstående lyckas. Rökaranonyma håller regelbundna möten efter ett tolvstegsprogram, liknande Anonyma Alkoholister. Du kan också kontakta din vårdcentral eller Cancerfonden för mer information om program i din närhet.
Nikotinersättningspreparat finns som tuggummi, plåster, spray, inhalator och löstabletter. Fråga din läkare vilken form som passar din närstående bäst. Nikotinersättning lindrar de fysiska abstinensbesvären som uppstår vid rökstopp. Behandlingen är dock inte permanent – dosen ska trappas ner gradvis för att vänja kroppen av från nikotinet.
Diskutera med din läkare andra former av läkemedelsbehandling som kan dämpa abstinensbesvären. Det kan röra sig om receptbelagda läkemedel som bupropion (Zyban) och vareniklin (Champix). För dem som inte kan använda dessa preparat finns andra läkemedel som visat lovande resultat i forskningsstudier men ännu inte godkänts specifikt mot rökning. De används då utan angiven indikation under läkares övervakning, exempelvis nortriptylin, ett antidepressivt läkemedel, och klonidin, ett äldre läkemedel som godkänts mot högt blodtryck.
Kom ihåg att återfall är vanligt och en naturlig del av processen för många. Visa tålamod, undvik kritik och fira varje rökfri dag – ditt stöd kan göra hela skillnaden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online