Klimakteriet markerar slutet på en kvinnas fertila år, samtidigt som menstruationscykeln upphör. Det inträffar vanligtvis någon gång mellan 48 och 54 års ålder. Perioden kan vara obekväm, eftersom hormonella obalanser utlöser en rad fysiska och känslomässiga förändringar. Vissa kvinnor besväras mycket av dessa förändringar, medan andra knappt märker av dem alls. Tidsramen varierar också från person till person – klimakteriet kan pågå allt från två upp till tio år.
Ett av de första tecknen på att du är på väg in i klimakteriet, den fas som kallas perimenopaus, är förändringar i mensen. Mensflödet kan bli antingen lättare eller kraftigare, och längden på din cykel kan variera. Den tidigare regelbundna 28-dagarscykeln kan bli helt oregelbunden. Det kan till exempel gå 35, 54 eller till och med 90 dagar mellan två menser.
Värmvallningar är ett klassiskt och mycket tydligt tecken på klimakteriet. Ena stunden kan din kroppstemperatur kännas behaglig eller sval, och nästa stund sköljer en plötslig hetta över hela kroppen. Vissa beskriver känslan som kvävande, nästan som att väggarna kommer allt för nära. En värmevallning kan pågå från några minuter upp till en timme åt gången. Ett bra tips är att klä sig i lager, så att du enkelt kan anpassa dig efter de växlande kroppstemperaturerna.
Under klimakteriet är hormonerna i obalans, vilket kan påverka känslolivet kraftigt. Du kan gråta ena stunden, bli irriterad eller arg den nästa och sedan plötsligt känna dig glad. Känslorna kan kännas helt oförutsägbara – men kom ihåg att det inte är ditt fel. När klimakteriet är över brukar du känna dig mer som din gamla själva igen. Stresslindrande aktiviteter som promenader, yoga eller meditation kan hjälpa dig att hantera de känslomässiga svängningarna under tiden.
Många kvinnor upplever sömnproblem under klimakteriet, främst på grund av störningar i kroppstemperaturen. Värmvallningar kan leda till nattsvettningar, vilket i sin tur kan orsaka insomningssvårigheter och sömnlöshet. Även humörsvängningar samt oro och funderingar kring åldrandet kan störa nattsömnen.
En annan tidig signal är viktökning beroende på vätskeretention. Hormonobalansen i kroppen påverkar kroppens celler, vilket kan leda till att kroppen binder mer vätska än vanligt – och därmed att vikten ökar.
Om dina besvär blir så kraftiga att de påverkar din vardag, din sömn eller ditt mående är det klokt att kontakta vården. Det finns flera behandlingsalternativ, bland annat hormonbehandling och receptfria preparat, som kan lindra symtomen. Prata gärna med din husläkare eller barnmorska för råd som passar just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online