Ett cellprov, även kallat Pap-test eller gynekologisk cytologi, är en rutinundersökning som läkare utför på kvinnor för att upptäcka tidiga tecken på livmoderhalscancer. Testet fungerar genom att identifiera onormala förändringar i cellerna på livmoderhalsen. Med hjälp av ett cellprov går det att skilja mellan vaginala infektioner, onormala livmoderhalsceller och livmoderhalscancer. Eftersom tidig upptäckt är den viktigaste faktorn för framgångsrik behandling uppmuntrar myndigheterna alla kvinnor att regelbundet göra cellprover som en naturlig del av sin hälso- och sjukvård.
Ett positivt cellprov kan tyda på atypi, vilket innebär att vissa livmoderhalsceller visar en förändring som kan bero på en infektion eller humant papillomvirus (HPV). Detta tillstånd kräver normalt ingen skrapning (D&C) utan följs oftast upp med kontroller.
Ett positivt cellprov kan också visa på precancerösa låggradiga förändringar, så kallad lätt dysplasi. Detta är vanligast hos kvinnor mellan 25 och 35 års ålder. Behandlingen består vanligtvis av en kolposkopi, där livmoderhalsen granskas närmare med förstoringsinstrument, samt noggrann medicinsk uppföljning över tid.
Ett positivt cellprov kan även avslöja precancerösa höggradiga förändringar, det vill säga svår dysplasi. Detta är en allvarligare situation som bör följas upp med en kolposkopisk undersökning för att kunna bedöma risken för cancerutveckling och planera eventuell behandling.
Ett positivt cellprov kan i vissa fall tyda på onormala celler som ligger under ytlagret och som möjligen har spridit sig till andra organ. Dessa celler kan vara cancerogena, och läkaren kommer då troligen att föreslå en biopsi för att kunna ställa en säkrare diagnos och fastställa omfattningen av sjukdomen.
I vissa fall kan läkaren inte avgöra om de onormala cellerna härstammar från livmoderhalsen eller från livmoderslemhinnan. I sådana situationer kan läkaren rekommendera en skrapning (D&C) för att ta reda på var förändringarna kommer ifrån.
Ett positivt cellprov leder alltså inte automatiskt till en skrapning. Vilken åtgärd som behövs beror helt på vilken typ av cellförändringar som upptäcks och hur uttalade de är. Lättare förändringar som atypi hanteras ofta med enbart uppföljning, medan mer avancerade fynd kan kräva kolposkopi, biopsi eller i vissa fall skrapning för att fastställa rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online