Skyddshjälmar: Termoplast eller glasfiber – vilket material passar bäst?

Skyddshjälmar är en självklarhet inom dagens byggbransch och skyddar miljontals arbetare från farorna med fallande föremål. Även om nytto­värdet av skyddshjälmar är obestridligt är det inte alltid uppenbart vilken typ av hjälm som är mest fördelaktig. Det yttre materialet har förändrats genom åren – från glasfiber till termoplast och på senare tid även till helt andra material. Hjälmar tillverkade av dessa olika material fungerar olika bra beroende på arbetsmiljö.

Glasfiberhjälmar

Glasfiber är ett extremt starkt, lätt och slitstarkt material som dessutom inte är sprött. Det gör det till ett utmärkt basmaterial för skyddshjälmar. Låga produktionskostnader och en slagfast konstruktion gjorde glasfiberhjälmar populära i USA redan runt 1940-talet, och de används fortfarande inom branscher med särskilt tuffa förhållanden.

Termoplasthjälmar

Termoplasthjälmar kom ett decennium senare, på 1950-talet. Termoplast gav ungefär samma skydd som glasfiber men var billigare att producera. Materialet smälter till en formbar massa vid höga temperaturer, vilket gör det lätt att gjuta till valfri form. Tillverkningen av termoplasthjälmar gick därför också snabbare än tillverkningen av glasfiberföregångarna, vilket bidrog till deras stora spridning.

Specifika arbetsförhållanden

Glasfiber passar bättre än termoplast i miljöer där arbetaren riskerar att bli stänkt av smält metall, eftersom termoplast riskerar att smälta under sådana förhållanden. Å andra sidan fungerar termoplasthjälmar bättre i miljöer där det finns risk att arbetaren utsätts för högspänningselchocker, eftersom termoplast leder ström sämre än glasfiber. Valet av material bör alltså alltid anpassas efter de specifika riskerna på arbetsplatsen.

Moderna skyddshjälmar

Även om glasfiber- och termoplasthjälmar båda har sina fördelar har de till stor del ersatts av moderna konstruktioner som använder polyeten med hög densitet (HDPE) och liknande material som bas. Sådana material är ännu starkare, lättare och enklare att tillverka. Oavsett material bör en skyddshjälm uppfylla gällande säkerhetsstandarder, som den europeiska normen EN 397 eller den amerikanska ANSI Z89.1, och bytas ut vid synligt slitage eller efter en kraftig stöt.