Även om järn i fast form inte utgör någon hälsorisk kan långvarig eller upprepad exponering för damm och rökgaser som uppstår vid bearbetning av materialet skada din hälsa. Följ därför god industrihygien och använd alltid lämplig skyddsutrustning när du hanterar gjutjärn.
Gjutjärn kan bestå av mer än 90 procent järn, och större delen av dammet eller rökgaserna består därför av järn eller järnoxid. Materialet innehåller dessutom cirka 2 procent kol samt mindre mängder mangan, krom, koppar, nickel, fosfor och kisel.
Orensat gjutgods kan innehålla inbäddad kiseldioxid (silika), vilket kan orsaka allvarliga sjukdomar som lungcancer. Damm som bildas vid svarvning, slipning eller svetsning av gjutjärn kan sprida luftburna partiklar i arbetsmiljön. För att skydda dig krävs antingen effektiv ventilation eller en andningsmask mot damm och rökgaser som uppfyller standarderna från amerikanska NIOSH (National Institute for Occupational Safety and Health).
Kortvarig exponering för gjutjärnsdamm kan ge irritation i lungorna samt i slemhinnan i halsen. Om du misstänker att du har andats in gjutjärnsdamm bör du omedelbart ta dig bort från källan och söka frisk luft. Kontakta vården om besvären inte går över.
Långvarig exponering för gjutjärnsdamm kan leda till ett tillstånd som kallas pneumosideros (även benämnd sideros eller svetsarlunga), som syns som små prickar på en lungröntgen. Typiska symtom är andnöd och ihållande hosta. Tillståndet utvecklas oftast gradvis efter åratal av upprepad exponering, vilket gör tidiga skyddsåtgärder extra viktiga.
För att minimera riskerna bör arbetsplatsen ha punktutsug eller god ventilation, och personalen bör använda godkända andningsskydd, skyddsglasögon och handskar. Regelbundna hälsokontroller rekommenderas för de som arbetar dagligen med bearbetning av gjutjärn, så att eventuella luftvägsbesvär upptäcks i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online