Att arbeta inom byggbranschen innebär stora säkerhetsrisker. De flesta olyckor som inträffar på en arbetsplats beror på slarv, bristande utbildning eller att nödvändiga säkerhetsföreskrifter inte följs.
Företag är skyldiga att uppfylla en rad nationella, regionala och lokala lagkrav, utöver de interna säkerhetspolicyer de själva tar fram. Policyer och regelverk ska utbilda medarbetarna i goda säkerhetsrutiner och samtidigt varna för de faror som finns på arbetsplatsen. Här går vi igenom de viktigaste byggstenarna i ett fungerande säkerhetsarbete.
De grundläggande principerna för säkert arbete som alla inom byggbranschen behöver behärska kan sammanfattas i åtta punkter. Målet är att dessa ska bli helt "automatiska" för alla som vistas på arbetsplatsen.
Occupational Safety and Health Administration (OSHA) är den amerikanska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket och ingår i landets arbetsmarknadsdepartement. Myndigheten ger vägledning och information, driver igenom säkerhetsregler och bidrar till att hålla miljontals arbetstagare trygga varje år.
OSHA inrättades 1971, och sedan dess har antalet arbetsskadeolyckor halverats. Myndighetens regler kallas standarder. Vissa standarder, de så kallade allmänna standarderna, gäller alla branscher, medan andra är branschspecifika.
Farokommunikation (HAZCOM) är både ett program och en OSHA-standard som ställer krav på arbetsgivare att informera om farorna med de kemikalier och material som medarbetarna hanterar. Felaktig användning av farliga ämnen kan ge allvarliga hälsoproblem. Vissa material kan dessutom reagera kraftigt under särskilda förhållanden eller i kombination med andra ämnen – korrosion, brand och explosionsartade reaktioner är verkliga risker. Arbetsgivaren bär ansvaret för att personalen får denna information.
Allt material på arbetsplatsen ska åtföljas av ett säkerhetsdatablad (historiskt benämnt MSDS – Material Safety Data Sheet). Arbetsgivaren ansvarar för att bladen finns tillgängliga, medan medarbetaren ansvarar för att läsa och förstå innehållet innan materialet används. Internationellt kallas dokumentet idag för SDS (Safety Data Sheet).
Skyddsutrustning är utformad för att skydda individen mot skador på arbetsplatsen. En byggarbetsplats är full av riskmoment som kan orsaka kroppsskada om utrustningen inte bärs – eller underhålls – på rätt sätt.
Exempel på PPE är skyddsglasögon, hjälmar, handskar, hörselskydd, andningsskydd, säkerhetsselar och skyddsskor. Viss utrustning ska bäras under hela vistelsen på arbetsplatsen, medan annan utrustning krävs vid specifika moment – exempelvis svetshjälm vid svetsning eller säkerhetssele vid arbete på höjd.
Att skapa en säker arbetsplats är allas ansvar. Rätta skyltar, avspärrningar, märkningstaggar och andra visuella hjälpmedel på rätt plats är avgörande för att varsko om farliga förhållanden – både för medarbetare och, i vissa fall, för allmänheten.
OSHA har flera standarder för effektiv signalering och skyltning. Bland annat krävs att en säkerhetsposter, nödtelefonnummer och information om hälsoskydd placeras väl synligt för personalen. Skyltar ska ha enkla formuleringar eller använda symboler i stället för text, så att språkbarriärer eller varierande läsförståelse inte skapar missförstånd.
Utbildning är avgörande för att larm, signalhorn och visslingar ska fungera. Ett larm är bara effektivt om alla känner igen det. Backlarmet på lastbilar är universellt och förstås av de flesta, medan ett evakueringslarm på exempelvis ett raffinaderi kan vara unikt för just den anläggningen. All personal måste därför utbildas om larmet, som också bör testas regelbundet – både för att kontrollera funktionen och för att personalen ska hålla det färskt i minnet.
Avspärrningar, märkningstaggar, orange koner och skyltar är effektiva verktyg för att markera farliga zoner. Kom ihåg att ta bort dem när faran är åtgärdad – onödiga skyltar gör personalen likgiltig.
Olyckor leder ofta till skador, och skidor ger onödigt lidande för den drabbade och dennes familj – samt kostnader för både företag och individ. Säkerheten börjar hos varje person: att utföra osäkra handlingar eller acceptera osäkra förhållanden är de två vanligaste orsakerna till olyckor.
En olycka blir nästan alltid dyr. Företaget drabbas av ökade försäkringskostnader, försenade projekt, sjukvårdsutgifter, skador på fastighet och utrustning samt kostnader för utredningar och eventuella böter. Den anstälde förlorar löneinkomster, får högre försäkringspremier och kan tvingas dra sig undan från familjelivet under återhämtningen.
God arbetspraxis är de metoder och rutiner som historiskt visat sig vara det säkraste sättet att utföra ett arbete rätt inom en bransch. Att arbeta utifrån beprövad erfarenhet är ett proaktivt sätt att förebygga olyckor: förstå uppgiften, identifiera riskerna och eliminera dem innan något går fel.
De som praktiserar god praxis följer alla regler, föreskrifter och riktlinjer som gäller för jobbet. De påbörjar aldrig en arbetsuppgift utan att först ha gått igenom vad som krävs och gjort en riskbedömning. Dessa medarbetare fungerar ofta som mentorer för andra och korrigerar osäkra beteenden eller situationer så fort de upptäcker dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online