Oavsiktliga nålstick har länge varit en allvarlig arbetsmiljöfara för sjuksköterskor, personal som tar blodprover, förstainsatspersonal och läkare. Varje incident bär på risken att blodburna patogener och sjukdomar överförs. Under 1990-talet konstaterade forskningen att hiv kan smitta via blod och andra kroppsvätskor. Detta fick hälso- och sjukvårdssektorn att börja utveckla så kallade nålfria system för att minska risken för oavsiktliga nålstick.
Efter att den amerikanska kongressen antog Public Law 106-430 – Needlestick Safety and Prevention Act – i november 2000 fastställde Occupational Safety and Health Administration (OSHA), USA:s myndighet för arbetsmiljö och arbetssäkerhet, särskilda riktlinjer för hur arbetsgivare ska hantera och dokumentera nålstick och skador från vassa föremål bland sina anställda.
Lagen kräver att varje arbetsgivare registrerar dödsfall, skador eller sjukdomar som är arbetsrelaterade, utgör ett nytt fall och uppfyller övriga specifika kriterier som gäller för vissa yrkesområden eller skadetyper – inklusive nålstick. Registreringen görs på OSHA:s formulär 300.
Enligt OSHA måste en arbetsskada uppfylla de allmänna registreringskriterierna för att bli registreringspliktig. En skada ska alltså registreras om den resulterar i något av följande:
Behandling av ett nålstick eller annat stick- eller skärsår inom vården räknas som vård utöver första hjälpen när den ges på en akutmottagning, inom arbets- och företagsmedicin eller vid en infektionsmottagning.
Arbetsgivare måste registrera alla nålstick, stick- eller skärsår från vassa föremål som kontaminerats med en annan persons blod, kroppsvätskor, vävnader, organ, laboratorievävnader eller odlingar från djur eller människa. För att skydda den anställdas integritet förs namnet inte in i OSHA 300-loggen. Sår, skärsår och sticksår ska endast rapporteras om de är arbetsrelaterade och utsätter den anställde för risk att smittas av vätskor, odlingar eller vävnader.
Arbetsgivare är skyldiga att uppdatera OSHA 300-loggen om en anställd senare diagnostiseras med en blodburen sjukdom som bedöms bero på det ursprungliga arbetsrelaterade nålsticket eller stick- respektive skärsåret.
Noggrann dokumentation av nålstick ger arbetsgivare och myndigheter värdefullt underlag för att identifiera riskmoment, förbättra arbetsrutiner och förebygga framtida skador. Samtidigt skyddar sekretessen kring enskilda personers identitet den anställdas personliga integritet. Kombinationen av säkerhetsutrustning – som nålfria system – och tydliga rapporteringsrutiner gör det möjligt att avsevärt minska risken för blodburna infektioner inom vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online