Glasåtervinning är en viktig del av den cirkulära ekonomin, men processen kräver att glas krossas så att det kan smältas ner och formas till nya produkter på ett effektivt sätt. Krossprocessen skapar emellertid fina glaspartiklar – glasdam – som kan inandas och orsaka allvarliga hälsoproblem. Forskning har kopplat inandning av glasdam till skador på lungvävnaden samt till flera former av cancer, däribland mesoteliom och njurcancer.
En studie publicerad i tidskriften Toxicological Sciences i januari 1993 undersökte effekterna av glaspartiklar i luftvägarna hos råttor. Forskarna utsatte försöksdjuren för luftburna glasfibrer i sex timmar per dag under två år och jämförde resultaten med en kontrollgrupp som endast exponerades för filtrerad luft. Resultaten visade att lungvävnaden hos de exponerade råttorna uppvisade tecken på lungfibros – en inflammatorisk sjukdom – samt mesoteliom, en sällsynt form av cancer i lungsäcken. Författarna konstaterade dock att ökningen av tumörbildning inte var signifikant jämfört med kontrollgruppen.
Glasfibrer utgör inte bara en risk för lungorna utan kan även bidra till cancer i andra delar av kroppen. En studie som publicerades i British Journal of Cancer i maj 2011 undersökte sambandet mellan exponering för glasdam och njurcancer. Genom att analysera sjukhusjournaler, arbetslivshistorik och jobbspecifika frågeformulär fann forskarna en signifikant högre förekomst av njurcancer bland arbetare som hade exponerats för glasfibrer. Studien visade också att längden på exponeringen hade en kumulativ effekt – ju längre exponeringen varade, desto större var risken för njurcancerdiagnoser.
I novembernumret 2010 av Journal of Synchrotron Radiation presenterades en studie som undersökte hur partiklar av glasfiber och ihåliga glasmikrosfärer – använda för att efterlikna luftburna glasföroreningar – påverkar lungvävnaden. Forskarna utsatte levande möss för dessa irriterande partiklar och exciderade därefter lungvävnad och luftstrupar från djuren för analys. Studien visade att glaspartiklarna fastnade i vätskan i luftvägarna och trängde in i det epitelvävnadslager som klär luftvägarnas insida. Författarna drog slutsatsen att både typen och storleken på glaspartiklarna påverkade graden av lungskada.
En tidigare studie, publicerad i Archives of Environmental Health i juni 1970, utsatte råttor och hamstrar för glasfiberdamm med en genomsnittlig diameter på en mikron – en miljondels meter. Forskarna upptäckte att makrofager, de immunceller som normalt omsluter och bryter ner främmande partiklar, fylldes med glaspartiklar. Dessutom påträffades glasavlagringar i lymfkörtlarna hos försöksdjuren, vilka blev nekrotiska. Studien konstaterade dock att exponering för glasdam inte ledde till fibros eller inflammation i luftvägarna.
Forskningen pekar på att inandning av glasdam från krossat glas kan medföra betydande hälsorisker, allt från inflammatoriska lungsjukdomar till olika cancerformer. För personer som arbetar inom glasåtervinning eller på annat sätt hanterar krossat glas är det därför avgörande att använda lämplig personlig skyddsutrustning, exempelvis andningsskydd, samt att arbeta i välventilerade miljöer för att minimera exponeringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online