Radon är en radioaktiv gas som är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i världen, efter tobaksrökning. Gasen är osynlig, luktlös och smaklös, vilket gör den svår att upptäcka utan mätutrustning. Radon bildas genom det naturliga sönderfallet av uran som finns i mark, berggrund och grundvatten.
Den ursprungliga källan till all radon är uran. Uran är ett radioaktivt grundämne som förekommer naturligt i små mängder i jordar, bergarter och mineraler över hela världen. Mängden uran varierar mellan olika geografiska områden, vilket förklarar varför radonnivåerna skiljer sig åt mellan olika platser och byggnader.
Radon är en direkt produkt av uranets radioaktiva sönderfall. Radioaktivt sönderfall är den process där en instabil atomkärna spontant sönderdelas, vilket åtföljs av frigörelse av energi och partiklar. När kärnan i en uranatom sönderfaller omvandlas den stegvis till andra ämnen, och i denna kedja av sönderfallsprodukter bildas radongasen. Radon är själv radioaktivt och fortsätter sedan att sönderfalla till ytterligare radioaktiva ämnen.
När radon bildas under jord driver den energi som samtidigt frigörs vid uranets sönderfall gasen antingen djupare in i mineralet där den uppstod, eller närmare mot ytan. Därifrån kan radongasen sippra ut genom porer och sprickor i jord och berg och på så sätt nå atmosfären. Utomhus späds gasen ut snabbt och utgör sällan någon fara, men i slutna utrymmen kan koncentrationerna byggas upp betydligt.
I bostäder och andra byggnader tränger radon in främst via grund och källare, genom sprickor i plattan, otäta rörledningar och genomsläppligt byggnadsmaterial. Eftersom gasen är tyngre än luft samlas den lättast i de nedre delarna av huset. Långvarig exponering för höga radonnivåer ökar risken för lungcancer, därför rekommenderas fastighetsägare att regelbundet mäta luften inomhus och vid behov åtgärda problemet med förbättrad ventilation eller tätning av grund.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online