Att balansera patienters rättigheter mot behovet av effektiv riskhantering är en av de största utmaningarna inom dagens vård. Vårdpersonal måste säkerställa att alla patienträttigheter bevaras, samtidigt som både patienter och anställda skyddas från onödiga riskfaktorer. Att hitta rätt balans mellan individens rättigheter och organisationens ansvar är en utmaning som ger betydande vinster för hela vårdorganisationen.
Samla incidentrapporter och kundklagomål från senaste dagen, veckan, månaden och året, tillsammans med dagliga censusrapporter för samma perioder. Dessa rapporter ger dig ett underlag att utgå ifrån. Du får en tydlig bild av var organisationen befinner sig idag, vilket gör det möjligt att planera hur patienträttigheterna kan bevaras bättre samtidigt som riskhanteringen förbättras.
Samla professionellt material bestående av information om riskhantering, federala riktlinjer för patientvård och integritetsskydd, försäkringsbolagens vårdkrav samt ackrediteringsorganens krav. Detta material blir ovärderligt när du tar fram en riskhanteringsplan. Genom att ta hänsyn till försäkringsbolagens och ackrediteringsorganens krav undviker du framtida problem med organisationens status.
Bekanta dig noggrant med allt insamlat material. Allt detta har avgörande betydelse för organisationens ekonomiska framgång. Granska varje rapport noggrant, eftersom de innehåller vital information för det fortsatta arbetet.
Ta fram en lista över befolkningstrender och de förändringar i resursutnyttjandet som har skett under det senaste året. Granska och lista antalet patientinläggningar under året och fastställ vårdtidernas längd. Undersök hur sängbeslut fattas, inklusive prioriteringar för sjukhusvistelse, förväntade förseningar och genomsnittlig vårdtid. Dessa faktorer utgör tillsammans vårdanläggningens sängbehov.
Förbered dig på att visualisera den insamlade informationen i diagramform. Riskfaktorerna ska viktas innan de plottas. Verksamhetens storlek, vårdgivarnas ålder, konkurrens från andra sjukhus, andelen patienter från utanför det primära serviceområdet samt andelen läkare som accepterar försäkringsuppdrag är alla risker som ska viktas. Varje specialitet ska tilldelas en risknivå på detta sätt.
Visualisera informationen med hjälp av ett bubbeldiagram. Nettointäkterna placeras på x-axeln och riskfaktorerna på y-axeln. Diagrammet ger en visuell bild av vilka delar av vårdorganisationen som löper störst risk.
Ta fram en allmän lista över patientklagomål och dela in dem i huvudkategorier. Klagomål om mat, upplevelsen av orättvisa regler, rum, integritet och verkliga vårdfrågor ska alla kategoriseras var för sig.
Jämför listan över patientklagomål med certifierings- eller ackrediteringskrav, federala riktlinjer för patientvård och integritetsskydd samt försäkringsbolagens krav. Fastställ antalet och typen av överträdelser. Identifiera var de verkliga överträdelserna inträffade och under vilka omständigheter de uppstod.
Jämför listan över överträdelser av patienträttigheter med riskhanteringsbedömningen för att fastställa överträdelsernas omfattning i organisationens högriskenheter. Kontrollera om det finns en viss tidpunkt eller ett visst skift då överträdelserna inträffade. Upprätta en lista över alla serviceenheter med upprepade överträdelser.
Använd listan över överträdelser och riskhanteringsbedömningen för att ta fram en förbättringsplan för vårdorganisationen. Sammanställ en rapport över resultaten och distribuera den till organisationens kvalitetssäkringsprogram, om ett sådant finns. Saknas ett kvalitetssäkringsprogram bör du vända dig till företagsledningen med förslag på implementering.
Utveckla en uppföljningsplan och schemalägg den tid som krävs för att övervaka planen. Boka in regelbundna tillfällen för att granska framstegen. Använd varje års slutresultat för att ta fram en ny baslinje inför kommande år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online