Allmänhetens oro för patientsäkerheten har varit den främsta drivkraften bakom förslag på att lagstifta om obligatoriska kvoter mellan sjuksköterskor och patienter. Den 23 oktober 2002 publicerade Journal of the American Medical Association en studie som visade att varje ytterligare patient per sjuksköterska ökade risken för patientdödlighet med sju procent. Forskningen kring denna bemanningsmodell har dock hittills inte lyckats fastställa en universellt tillämplig idealisk kvot. Vårdgivare kan därför utforska alternativa åtgärder för att stärka patientsäkerheten i fråga om bemanning med sjuksköterskor.
Ett alternativ till obligatoriska kvoter mellan sjuksköterskor och patienter är att varje vårdinrättning själva bestämmer bemanningen utifrån sin egen policy. Denna metod ger vårdgivarna störst handlingsfrihet och minst restriktioner vid beslutsfattande. Avsaknaden av ansvar gentemot en evidensbaserad standard för bemanning utsätter dock både sjuksköterskor och patienter för större risker. Detta förhållningssätt kan också skapa intressekonflikter. Att exempelvis justera kvoten mellan sjuksköterskor och patienter kan ge kostnadsbesparingar för vårdgivaren, samtidigt som det försämrar säkerheten för både personal och patienter.
Många faktorer påverkar bemanningen av sjuksköterskor, bland annat deras erfarenhet och utbildning, tillgången till stödpersonal samt varje patients komplexa och dynamiska behov. Med en strukturerad bemanningsplan matchar kunniga beslutsfattare inom sjuksköterskeområdet personalens kompetens mot patienternas behov på varje skift och på varje avdelning. Enligt American Nurses Association säkerställer detta angreppssätt att vårdgivare inför trygga, avdelningsspecifika bemanningsplaner med insyn och delaktighet från sjuksköterskorna. En sådan modell skulle kunna omfatta offentlig rapportering av bemanningsdata, ekonomiska sanktioner vid bristande efterlevnad samt skydd för visselblåsare – anställda som rapporterar osäkra bemanningsrutiner.
I modellen för fakturering av omvårdnadsintensitet (Nursing Intensity Billing), som beskrivits av John Welton, PhD, RN, separeras omvårdnaden från de samlade kostnaderna för rum och kost. En artikel från 2007 i The Online Journal of Issues in Nursing tar upp problemen med obligatoriska kvoter och beskriver hur patienter i stället kan faktureras för de faktiska timmar av omvårdnad som de får. Enligt Welton skapar detta alternativ en intäktskälla kopplad till omvårdnaden och ger vårdinrättningar ett tydligt incitament att förbättra bemanningen av sjuksköterskor.
Offentlig redovisning av bemanningen av sjuksköterskor och stödpersonal är ett annat alternativ till obligatoriska kvoter. Delstaten New Jersey kräver idag att antalet personal och bemanningskvoter visas för varje skift. I teorin skapar offentlig transparens kring dessa data ett tryck som uppmuntrar vårdinrättningar att hålla sig till trygga bemanningspraktiker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online