Amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) har till uppgift att säkerställa säkerhet och hälsa på arbetsplatser. År 1992 publicerade OSHA tillsammans med USA:s smittskyddsinstitut CDC (Centers for Disease Control and Prevention) standarden "29 CFR 1910.1030 Occupational Exposure to Bloodborne Pathogens" om yrkesmässig exponering för blodburna patogener. Standarden gäller arbetstagare som riskerar oavsiktlig exponering för blod eller andra potentiellt smittsamma kroppsvätskor och material i samband med första hjälpen eller medicinska ingrepp, och ger vägledning för att minska denna risk.
En kurs i blodburna patogener omfattar åtta timmars klassrumsutbildning med presentationer, videor och diskussion.
Standarden "Bloodborne Pathogens" infördes för att utbilda arbetsgivare och arbetstagare om de faror som kan uppstå vid exponering för blod, att identifiera potentiella exponeringsrisker, hur risken kan minimeras och hur man bör agera om en exponering inträffar. Standarden fokuserar på två huvudpatogener: hepatit B-virus (HBV) och humant immunbristvirus (HIV). Även andra patogener förekommer, men fokus valdes för att minska antalet nya HBV- och HIV-fall. Genom att följa de enkla skyddsåtgärder som lärs ut i utbildningen minskar man risken att utsättas för HBV, HIV och andra patogener.
Praktiken delas upp i två delar: en mental och en fysisk. Den viktigaste mentala aspekten är medvetenhet – att behandla alla kroppsvätskor som ett potentiellt hot mot hälsan är en utmärkt början.
Den viktigaste fysiska aspekten är användning av personlig skyddsutrustning (PPE), som kan vara så enkel som handskar. Annan utrustning som kan behövas är skyddsglasögon, ansiktsskydd, kirurgiska munskydd, skyddsförkläden och fickmasker för hjärt-lungräddning (CPR). Redan genom att vara uppmärksam och ta några sekunder på sig att använda skyddsutrustningen får man ett gott skydd. Arbetsgivaren ansvarar för att skaffa och underhålla utrustningen.
OSHA:s standard definierar yrkesmässig exponering som "rimligen förväntad kontakt med hud, ögon, slemhinnor eller parenteral kontakt (genomträngande av huden) med blod eller andra potentiellt smittsamma material som kan uppstå i utförandet av en anställds arbetsuppgifter."
En patogen är en mikroskopisk organism som finns i blodet och kan orsaka sjukdom. Vissa är dödliga. Smittsamt material kan vara vilken kroppsvätska eller vävnad som helst som kommit i kontakt med eller blandats med blod. Eftersom det ibland är svårt att avgöra om blod blandats med dessa ämnen ska varje vätska eller vävnad betraktas som potentiellt smittsam – detta är sannolikt utbildningens viktigaste budskap.
Endast anställda som arbetsgivaren utsett att ge första hjälpen omfattas av standarden. Läkare, sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare och brandmän är några uppenbara yrkesgrupper som täcks. Andra exempel är poliser, säkerhetsvakter, första respondenter, industriella säkerhetsteam och städpersonal.
"Exponering" innebär precis vad ordet antyder: att någon utsätts för blod, kroppsvätskor eller vävnad. OSHA:s definition lyder: "specifik kontakt med öga, mun eller annan slemhinna, icke intakt hud eller parenteral kontakt (genomträngande av slemhinnor eller hudbarriären genom händelser som nålstick, mänskliga bett, skärsår och skrubbsår) med blod eller andra potentiellt smittsamma material som uppstår i utförandet av en anställds arbetsuppgifter."
Utbildningen lär ut att arbetstagaren direkt efter en exponeringsincident ska avbryta sitt arbete och överlämna uppgifterna till en annan insatsperson så snart som möjligt. Den drabbade ska också tvätta det utsatta området med rinnande vatten och tvåla. Har slemhinnorna i ögonen eller munnen drabbats rekommenderas sköljning med stora mängder vatten – här är en nödögondusch idealisk. Kontaminerad skyddsutrustning samlas in och sparas för testning, och incidenten rapporteras omedelbart till teamledaren.
Utbildningen täcker även vad som händer i efterhand. Arbetsgivaren måste omedelbart erbjuda den exponerade anställda en utvärdering, en konfidentiell medicinsk undersökning och uppföljning. Flera åtgärder måste då vidtas: en skriftlig rapport om exponeringsväg och omständigheter ska upprättas, och källpersonen dokumenteras, såvida inte delstatlig eller lokal lagstiftning förbjuder detta – företagets exponeringskontrollplan bör redan innehålla svar på detta.
Källpersonen måste ge sitt samtycke innan hans eller hennes blod testas för HIV eller HBV. Vägrar personen samtycke utförs inga tester. Kräver inte lagstiftningen samtycke testas provet ändå. Resultaten av källpersonens blodtester lämnas till den exponerade anställda, som även informeras om sekretesslagar och -regler. Den exponerades eget blod testas för HBV och HIV, och hen erbjuds dessutom HBV-vaccin.
Städpersonal är lika utsatt för blodburna patogener som räddningspersonal och behöver därför utbildas i standarden. Vid en exponering måste det drabbade området tvättas med stora mängder rinnande vatten och tvål. Städpersonalen ska använda skyddsutrustning vid uppstädning efter en exponeringsincident. Godkända uppstädningskit ska användas och tillhandahållas av arbetsgivaren. Kitet innehåller grundläggande skyddsutrustning, borste och dammskyffel för att plocka upp skräp (inget får plockas upp med fingrarna), specialanpassade sopsäckar och rengöringsmedel. Arbetsgivaren får sätta ihop egna kit så länge innehållet är godkänt; rengöringslösningar, kraftiga sopsäckar, särskilda etiketter för soporna samt borstar och kvastar får dock inte vara gjorda av naturligt hår.
OSHA:s standard för blodburna patogener finns till för att skydda både arbetstagare och arbetsgivare. En exponering för en patogen kan ske när som helst och drabba vem som helst, oavsett hur stor försiktighet som iakttas.
För att skyddsutrustningen ska vara effektiv krävs kännedom om den utrustning arbetsgivaren tillhandahåller – det gör den mycket lättare att använda korrekt när behov uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online