Arbete i laboratorium innebär betydande risker på grund av exponering för mikroorganismer, kemikalier och brandfarliga ämnen. Uppskattningsvis drabbas cirka 25 procent av alla laboratorieanvändare av en arbetsskada eller laboratorierelaterad sjukdom. För att förebygga sådana tillbud måste personalen följa god laboratoriepraxis samt gällande riktlinjer för hälsa och säkerhet.
Riskbedömningar av kontaktlinser visar på en låg risk för användaren. Laboratoriets regler rekommenderar dock att man inte hanterar kontaktlinser i laboratoriemiljö eller med ovättade händer.
Historiskt sett var anställda förbjudna att bära kontaktlinser i laboratorier. Detta förbud infördes första gången på 1960-talet av vårdpersonal som var oroade över att ämnen kunde absorberas och adsorberas genom linsens yta. Man var också orolig för den tid som gick förlorad innan ögonen kunde sköljas och behandlas, eller för ytterligare skador som kunde uppstå när användaren försökte ta bort linsen från ögat. Andra skäl till förbudet var att partiklar och skräp kunde fastna under linsen, eller att smutsiga händer kunde överföra smittsamt material till linsen. Båda scenarierna betraktas fortfarande som risker som potentiellt kan skada ögonen allvarligt.
I USA granskade National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) förbudsriktlinjerna och publicerade litteratur om kemisk absorption och adsorption hos kontaktlinser samt om skador som involverat kontaktlinser. NIOSH rekommenderar att kontaktlinsanvändare använder ögonskydd och aldrig rör vid eller hanterar linser i laboratoriet. Dessutom bör händerna tvättas noggrant för att avlägsna mikroorganismer, blod eller kemiska ämnen.
I Storbritannien ger både Health and Safety at Work Act och Management of Health and Safety at Work-föreskrifterna riktlinjer för det allmänna laboratorieskyddsansvaret för både arbetsgivare och anställda. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska tillhandahålla säkerhetsinformation och akutvård, medan den anställda ansvarar för sin egen säkerhet, följer laboratoriets rutiner och använder utrustningen korrekt.
För att minska riskerna i samband med användning av kontaktlinser bör personalen tvätta händerna efter hantering av farliga material och när de lämnar laboratoriet. Laboratorieanvändare ska inte föra fingrarna till munnen, ögonen, öronen eller näsan i laboratoriet, och skärsår och skrubbsår måste täckas med vattentätt plåster. Användning av handskar bör övervägas beroende på arbetets art. Personalen ska aldrig hantera kontaktlinser i laboratoriet och bör bära lämpligt ögon- eller ansiktsskydd när arbetet innebär risk för stänk, spill eller ångor.
Alla laboratorieanvändare bör veta var första hjälpen-lådan och nödduschen med ögondusch finns, samt vem man ska kontakta vid en skada – exempelvis första hjälpen-personalen eller larmnumret från laboratoriområdet.
Allmän säkerhetsinformation och nödvändiga anläggningar ska göras tillgängliga för laboratorieanvändaren av arbetsgivaren.
Vid en ögonakut ska användaren omedelbart ta sig till närmaste ögonduschstation, och första hjälpen-personal bör omedelbart hantera situationen.
Vissa spill och stänk kan åtgärdas genom att skölja ögat med koksaltlösning tre gånger eller fler. Vissa ögonakuter kräver dock mer aggressiv behandling, och första hjälpen-personalen bör då kontakta ambulanssjukvården.
Beroende på vilka resurser som finns inom laboratorieområdet kan specialistkompetens, exempelvis ögonläkare, snabbt tillkallas till platsen.
Varje land och laboratorium har sina egna riktlinjer för vad som bedöms som säkert eller inte. Generellt är vissa riktlinjer globalt erkända och tillämpas överallt, medan andra inte är godkända eller tillämpliga på alla platser. Munpipettering är exempelvis förbjuden i västvärlden men används fortfarande i vissa utvecklingsländer. Inom varje laboratorium måste användaren bekanta sig med de lokala policyerna och nödprocedurerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online