Silos utgör en farlig arbetsmiljö för dem som arbetar inom lantbruket. Penn State University uppgav redan 2004 att olyckor där människor sugs ned i spannmål – som beter sig ungefär som kvicksand – orsakade i genomsnitt tolv dödsfall per år. Dålig luftkvalitet kan dessutom leda till dödsfall genom kvävning. För att förebygga dessa skador och dödsfall har amerikanska arbetsmiljömyndigheten Occupational Safety and Health Administration (OSHA) utvecklat en rad säkerhetsföreskrifter för personer som arbetar i silos.
Den som äger silon eller ansvarar för den måste utfärda ett inträdestillstånd till personen som ska gå ner i silon. Det enda undantaget gäller när den ansvariga parten (eller en representant) befinner sig på plats och har bekräftat att alla som går ner i silon har fått utbildning i OSHA:s korrekta säkerhetsrutiner.
Dessutom måste ett nytt tillstånd utfärdas för varje person som går ner i en silo för första gången, och tillståndet ska arkiveras. Om exempelvis en länsinspektör för spannmål behöver gå ner i silon krävs alltså ett tillstånd som intygar att inspektören följer samtliga OSHA-föreskrifter.
OSHA kräver att luften testas innan någon går ner i en spannmålsilo. Provningen kan göras med testutrustning som partikelräknare eller mätare för luftkvalitet. Luften kontrolleras med avseende på oacceptabla halter av spannmålsdamm, syrehalt, koncentration av brandfarliga gaser samt nivåer av giftiga ämnen.
Om silon brister i något avseende måste den ventileras med frisk luft, och ventilationen ska fortsätta under hela den tid som personer befinner sig i silon. Misslyckas ventilationen måste personerna som går ner använda andningsskydd. Den som utför lufttesterna ska i sin tur också följa alla OSHA-föreskrifter, exempelvis genom att bära andningsskydd.
Alla som går ner i en silo måste använda nödvändig personlig skyddsutrustning. Detta omfattar ögonskydd, hörselskydd samt andningsskydd när ventilationen är otillräcklig. En helkroppssele med livlina ska bäras vid alla tillfällen, och linan ska fästas i säkra förankringspunkter inuti silon. Förankringarna ska placeras så att personen inte kan sjunka djupare än till midjan i ensilaget.
Personen som går ner i silon måste övervakas av en observatör från utsidan. Observatören ska hålla kontinuerlig kontakt med personen i silon, antingen genom röst, visuell kommunikation, radio eller en kombination av dessa metoder. Observatören måste dessutom vara utbildad i räddningsförfaranden och kunna larma efter räddningspersonal.
Alla spannmålsskruvar, matare och liknande maskiner måste stängas av vid en huvudbrytare som uppfyller OSHA:s krav. En godkänd huvudbrytare har ett hål strategiskt placerat i handtaget, där ett hänglås kan monteras för att låsa handtaget i "av"-läget. Bredvid hänglåset placeras en etikett med namnet på den person som låste brytaren samt kontaktuppgifter till personen. Inom elbranschen benämns detta ofta som en "lock-out-tag" (låsmärkning).
"Walking down grain" är en metod där en person går och trampar runt i spannmålet för att lösa upp en propp i transportrännorna. Rörelserna påminner om det gamla sättet att trampa druvor vid vinframställning. På grund av de livsfarliga risker metoden medför – framför allt risken att sugs ned i spannmål som beter sig som kvicksand – är detta förfaringssätt inte tillåtet.
Arbetsgivaren ska ha väl fungerande städrutiner för att förhindra ansamling av spannmålsdamm, som är extremt brandfarligt. Städningen omfattar golv, behållare, hyllor samt alla områden i närheten av silon. Damm får aldrig ansamlas till ett djup som överstiger en åttondedel tum (cirka tre millimeter).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online