1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

OSHA:s utbildningskrav för farokommunikation (Hazcom)

Hazcom är en förkortning av hazard communication, det vill säga farokommunikation. Arbetarskyddsmyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) kräver att arbetsgivare skapar, inför och underhåller ett program för farokommunikation. Programmet är en omfattande plan för säkerhet och hälsa som syftar till att förebygga sjukdomar och skador orsakade av farliga ämnen.

Utbildning i farokommunikation genomförs för att säkerställa att arbetstagare förstår vilka faror som finns på arbetsplatsen, hur olyckor kan förebyggas samt hur de ska agera och skydda sig om en olycka ändå inträffar. Den federala föreskriften 29 CFR 1910.1200 är den standard som OSHA använder för att fastställa kraven på programmet.

Detektering och observationer

Arbetsgivare är skyldiga att placera ut detekteringsutrustning i farliga områden. Arbetstagarna ska utbildas i vilka typer av detektorer som används och hur de fungerar. De bör också veta hur man rapporterar misstänkta faror, till exempel en ovanlig lukt eller synliga tecken som dimma eller molnbildning.

Hälsofaror

Hälsofaror på arbetsplatsen kan omfatta material som är brandfarligt, frätande eller cancerframkallande. För att garantera arbetstagarnas säkerhet måste utbildningen i farokommunikation innehålla instruktioner om hur man identifierar de faror ett material innebär och hur man undviker dem.

Ett av de viktigaste verktygen för information om material är säkerhetsdatabladet (MSDS – Material Safety Data Sheet). I praktiken varje ämne, från tonerkassetter till frätande kemikalier, har ett sådant blad. Det finns inget enhetligt format för säkerhetsdatablad, men den ska som minimum innehålla följande information:

  • Tillverkarens namn, adress och kontaktuppgifter vid nödsituationer
  • Ämnets specifika identitet, både kemiskt namn och handelsnamn
  • Fysiska och kemiska egenskaper, exempelvis kokpunkt, smältpunkt och löslighet i vatten
  • Brand- och explosionsdata, såsom flampunkt och särskilda släckningsförfaranden
  • Reaktivitetsdata, det vill säga hur materialet reagerar när det blandas med eller utsätts för andra ämnen
  • Data om hälsorisker, inklusive hur ämnet tas upp i kroppen, symtom vid exponering och åtgärder för första hjälpen
  • Anvisningar för säker hantering
  • Kontrollåtgärder som beskriver nödvändig personlig skyddsutrustning (PPE)

Skyddsåtgärder

Alla anställda som arbetar i ett farligt område måste utbildas i förfaranden och metoder för att skydda sig mot exponering. Utbildningen omfattar korrekta arbetssätt (såsom rätt hantering och lagring av farliga material), förståelse för varningsetiketter och säkerhetsdatablad, nödprocedurer vid exponering (evakuering och larm) samt korrekt användning av personlig skyddsutrustning.

Personlig skyddsutrustning inkluderar andningsskydd, handskar, stövlar, skyddsoverall och ögonskydd, beroende på typen av fara. Arbetstagarna utbildas i hur man kontrollerar utrustningens funktion och hur man tar på och bär skyddsutrustningen på rätt sätt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online