Engångshandskar är prisvärda och praktiska. De ger skydd och används för att upprätthålla goda hygienstandarder inom många branscher. Vilken typ av handske som passar bäst avgörs av arbetsuppgifterna, riskerna och rutinerna på just din arbetsplats. Idag finns handskar i en rad olika material och storlekar, anpassade för olika behov.
Handskar av naturgummilatex (NRL) erbjuder det bästa barriärskyddet – klart överlägset andra material – vid moment med medelhög till hög risk där exponering för blod eller kroppsvätskor kan förekomma. Centers for Disease Control and Preventions (CDC) standardföreskrifter, som infördes 1987, tillsammans med den ökande förekomsten av hiv, har bidragit till att NRL-handskar blivit standard inom vården.
Det finns dock situationer där latex inte är lämpligt. Vid arbete med lösningsmedelsbaserade rengöringsmedel eller oljebaserade ämnen bör NRL-handskar undvikas, eftersom dessa kemikalier kan bryta ner gummit och tränga igenom materialet.
Pudrade latexhandskar har dessutom kopplats till många fall av latexallergi hos både patienter och vårdpersonal. I samband med kirurgi kan pudret fastna på de plastmaterial som används vid vissa ingrepp, vilket kan orsaka vidhäftning och andra komplikationer. Pudret kan även absorbera bakterier som leder till infektioner. Därför rekommenderas numera oftast pudrfria alternativ.
Nitril är en populär typ av engångshandske som skyddar både mot rengörings- och oljebaserade kemikalier samt mot blod och kroppsvätskor. Allergirisken elimineras dock inte helt, eftersom nitril tillverkas med gummikemikalier som kan ge upphov till kraftigt hudutslag. Sådana utslag är dock sällan livshotande. Tillverkarna har på senare år gjort stora framsteg genom att ta fram nitril utan skadliga kemiska acceleratorer – håll därför utkik efter nya allergivänliga produkter.
Vinylhandskar är mindre elastiska och flexibla än både latex- och nitrilhandskar, vilket gör dem olämpliga för uppgifter som kräver god fingerfärdighet. Materialet bryts också ner relativt lätt och ger ett svagt skydd mot blodburna patogener. Även om vinyl varken innehåller gummiproteiner eller acceleratorer har studier visat att vinylhandskar ofta går sönder efter bara kort användning. Skyddet mot hiv-exponering är i praktiken obefintligt, vilket gör materialet olämpligt inom sjukvården.
Valet av engångshandskar beror på arbetsuppgiften, skyddsbehovet och de individuella behoven hos den som använder handskarna. Risken för exponering av blodburna patogener måste alltid vägas mot risken för allvarliga allergiska reaktioner. Puder i engångshandskar håller successivt på att fasas ut, och nya framsteg inom syntetiska material ger hopp om att idealiska engångshandskar för alla ändamål snart finns tillgängliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online