Arbetsplatsen kan vara en oväntat farlig plats. Enligt amerikanska myndigheten Bureau of Labor Statistics inträffade över fyra miljoner icke dödliga arbetsskador enbart under 2007. Ännu värre: fler än 5 000 personer omkom på jobbet samma år. Risker finns inom samtliga yrkesområden – från ergonomiska faktorer och skadlig strålning till giftiga kemikalier. För att kunna införa lämpliga skyddsåtgärder måste arbetsgivare förstå och identifiera dessa faror i tid.
Fysiska risker på arbetsplatsen omfattar värme, kyla, vibrationer och höga ljudnivåer. Arbete på höjden – på tak, stegar eller byggnadsställningar – innebär allvarlig fallrisk, medan arbete i trånga utrymmen kan leda till kvävning. Arbetare kan bli träffade av utrustning eller fastna i roterande maskiner. Andra utrustningsrelaterade risker är elchocker och exponering för skadlig strålning, exempelvis röntgenstrålning, lasrar och radiofrekvent energi.
Felaktiga lyfttekniker kan orsaka ryggbesvär, medan långvarigt arbete vid datorn ofta resulterar i belastningsskador. Även enkla brister i ordningen, som spillt kaffe på golvet, kan leda till allvarliga halk- och fallolyckor. Den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade skador är dock körning – enligt Bureau of Labor Statistics var trafikincidenter den ledande orsaken till dödsfall i arbetslivet 2006.
Många yrken kräver hantering av farliga kemikalier. Dessa kan vara giftiga, brandfarliga, frätande eller reaktiva. Vissa ämnen är extremt farliga och orsakar skada redan vid mycket låga doser, medan andra tål betydligt större exponering utan att ge upphov till fysisk skada. Hälsokonsekvenserna kan dessutom visa sig olika snabbt – antingen direkt efter kontakt (akut exponering) eller gradvis över lång tid (kronisk exponering).
Ett flertal ämnen är skadliga när de inhaleras, bland annat asbest, kemiska lösningsmedel, metallångor och olika typer av damm. Vissa individer reagerar också negativt på mögel som förekommer i lokaler. Dessutom utgör passiv rökning fortfarande en potentiell hälsorisk på arbetsplatsen, trots att många arbetsgivare numera förbjuder rökning i och i anslutning till lokalerna.
Anställda inom vården och på kliniska laboratorier hanterar regelbundet potentiellt smittsamma kroppsvätskor och bakterieodlingar. Medicinska yrkespersoner kommer dagligen i kontakt med sjuka och potentiellt smittsamma patienter. Om arbetsplatsens personalmatsal inte följer korrekta rutiner för livsmedelshantering finns även risk för matburna sjukdomar. I praktiken utsätts samtliga arbetare då och då för sjuka kollegor, vilket ökar risken för smittspridning av exempelvis influensa och förkylning.
I allt högre grad lyfts stress fram som en verklig arbetsplatsrisk. Reaktioner på långa arbetsdagar, oro för uppsägningar och hög arbetsbelastning kan yttra sig i konkreta sjukdomstillstånd som magsår, högt blodtryck och hjärtinfarkter. Stress kan dessutom spilla över i våldshandlingar. Enligt Bureau of Labor Statistics var arbetsplatsvåld den tredje vanligaste orsaken till dödsfall i arbetslivet 2006.
Arbetsgivare kan vidta en rad åtgärder för att kontrollera dessa risker och därigenom skapa en säkrare arbetsmiljö. Tekniska skydd som skärmar, låsfunktioner och tydliga säkerhetsrutiner minskar de fysiska farorna. Personlig skyddsutrustning skyddar de anställda mot kemiska och biologiska risker. Arbetsgivare kan dessutom erbjuda utbildning i säker körning samt genomföra program för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online