1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilken utbildning krävs för att arbeta med farligt avfall?

I USA ställer både Occupational Safety and Health Administration (OSHA) och National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) krav på omfattande allmän utbildning om farligt gods – så kallad "hazmat"-utbildning – för alla arbetare, chefer och specialister som kan komma i kontakt med farligt avfall. Kravet gäller företag som hanterar farliga ämnen samt anläggningar som bedriver behandling, lagring och slutligt omhändertagande av avfall. Utöver den allmänna utbildningen krävs även specialiserad utbildning för personal inom ledning, räddningsinsatser och sanering.

Allmän utbildning

Den initiala allmänna utbildningen består av minst 40 timmars klassrumsundervisning samt minst tre dagars övervakad praktik i fält. Därefter krävs en repetitionsutbildning på åtta timmar varje år. Arbetare som endast ibland exponeras för farliga material, exempelvis grundvattenprovtagare, behöver genomgå 24 timmars klassrumsutbildning och en dag övervakad fältpraktik.

Den allmänna utbildningen täcker bland annat arbetsplatsens faror, korrekt användning av personlig skyddsutrustning, nödprocedurer samt hur man känner igen symptom på exponering. Övrig personal får dessutom ytterligare åtta timmars utbildning i ämnen som företagets säkerhets- och hälsoarbete, inneslutning av olyckor och övervakning av faror.

Utbildning för räddningsinsatser

OSHA har definierat fem nivåer av personal för insatser vid akuta situationer:

  • Första responder – medvetandenivå: För personer som ska identifiera en akut situation med farliga ämnen, underrätta ledningen och initiera rätt åtgärdsprocedurer.
  • Första responder – operationsnivå: För personal som ansvarar för att begränsa händelsen och hindra att andra exponeras.
  • Tekniker inom farligt gods: Utbildade för att stoppa utsläpp genom reparationer av rör, tankar eller ventiler.
  • Specialister inom farligt gods: Har mer djupgående kunskap om det aktuella ämnet, assisterar teknikerna och samordnar med statliga myndigheter kring utsläppet.
  • Incidentledare på platsen: Tar befälet över platsen, måste förstå de risker som föreligger samt säkerställa att personalen vid behov dekontamineras, evakueras och hålls i säkerhet.

Utbildningen på varje nivå kompletteras med regelbundna fältövningar som simulerar verkliga nödlägen. Tekniker och specialister inom farligt gods kan vara antingen företagets egna anställda eller externa entreprenörer.

Saneringsarbete

Saneringen efter ett utsläpp av farligt avfall omfattar dekontaminering av både personal och utrustning. Dekontamineringsstationerna är utrustade med duschar och möjlighet till medicinsk övervakning. Utrustning kan rensas med neutraliserande kemikalier eller genom sterilisering med ånga. Saneringspersonalen genomgår omfattande utbildning om olika farliga ämnens egenskaper, dekontamineringsförfaranden samt användning av mät- och övervakningsutrustning.

Besökare

Även besökare på en arbetsplats med farligt avfall måste få utbildning. Den ska ge kunskap om hur man känner igen faror, en allmän förståelse för företagets hälsoskydds- och säkerhetsplan samt vägledning om hur man beteer sig på ett säkert sätt under vistelsen på platsen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online