Nödsituationer är stressande och oväntade händelser som ofta väcker panik hos både drabbade och oskadade åskådare. Som tur är finns det utbildade akutsjukvårdare – så kallade EMT:er (emergency medical technicians) – anställda inom sjukvården, hos kommuner och inom ambulanssjukvården. Vissa EMT:er, särskilt i mindre orter och på landsbygden, arbetar dessutom som volontärer. Dessa medicinskt utbildade och oftast statligt certifierade yrkespersoner rycker ut vid akuta lägen enligt tydliga protokoll och ger livsviktig vård till sjuka och skadade människor.
Innan en EMT bedömer eventuella offer måste hen alltid först göra en noggrann bedömning av själva platsen. Det innebär att uppmärksamma potentiella faror, exempelvis en person som hotar med vapen eller andra riskfaktorer i omgivningen. Om situationen kräver det kallas polis eller räddningstjänst in innan någon vård ges.
Har EMT:n bedömt att platsen är säker kan hen närma sig offren, påbörja en hälsobedömning och försöka fastställa vad som orsakat deras tillstånd. Vädret måste också tas i beaktande. Ligger exempelvis ett offer ute i en snöstorm är ett av de första stegen – efter att ryggen kontrollerats för ryggmärgsskador – att föra in personen i ambulansen för att undvika nedkylning.
Den primära undersökningen fokuserar på offrets mentala, respiratoriska och kardiovaskulära status. Är offret vid medvetande och andas normalt kan EMT:n gå vidare till den sekundära undersökningen. Är offret medvetslöst men har i övrigt normala vitala värden transporteras personen till en vårdinrättning, samtidigt som EMT:n försöker återfå medvetandet under färden.
Har offret däremot ansträngd andning eller svarar inte alls påverkar detta prioriteringen direkt – då påbörjas återupplivning omedelbart. Protokollet för denna vård sammanfattas i akronymen CAB (tidigare ABC), som står för cirkulation (kompressioner), luftvägar och andning:
Att upprepa dessa steg i takt kallas HLR – hjärt-lungräddning. Åtgärden är nödvändig om offret saknar puls, eftersom hjärtat då inte pumpar blod på egen hand.
Är offret vid medvetande och svarar normalt ställer EMT:n en rad frågor kopplade till den aktuella skadan eller sjukdomen. Frågorna rör bland annat var smärtan eller obehaget sitter, hur intensiv den är, vilken typ av smärta det gäller – exempelvis brännande, stickande eller bultande – samt hur ofta och hur länge symtomen har pågått.
När EMT:n gjort en rimlig bedömning av orsaken till besvären transporteras patienten till sjukhus eller annan lämplig vårdinrättning. Under transporten kan kortvariga behandlingar ges, exempelvis en skena vid en misstänkt fraktur eller kylbalsam och avkylning vid hög feber. Målet är alltid att stabilisera patientens tillstånd fram till att definitiv vård kan ges.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online