Att använda en Taser mot en misstänkt person som är våldsam, upprörd eller annars utom kontroll är standardförfarande inom många polismyndigheter världen över. Enligt Canadian Medical Association Journal är Taser ett varumärkesregistrerat elchockvapen som avfyrar två pilformade projektiler med hullingar, förbundna med tunna ledningar, vilka levererar stötar på över 1 300 volt. Syftet med vapnet är att immobilisera den misstänkte, vilket åstadkoms genom att framkalla ofrivilliga muskelkontraktioner. Effekterna av dessa vapen kan dock ibland vara betydligt allvarligare än vad tillverkaren anger i sin marknadsföring.
Som den medicinska resurssajten Medical News noterar stör de elektriska stötarna som en Taser levererar kroppens neuromuskulära system – det system som styr samverkan mellan kroppens nätverk av nervfibrer och dess muskler. Den neuromuskulära reaktionen på en sådan chock är typiskt klonisk, vilket innebär att musklerna i kroppen spänns och slappnar av upprepade gånger, medan den drabbade förblir vid medvetande. Dessa kloniska muskelkontraktioner begränsar tillfälligt förmågan att styra musklerna fritt och leder oftast till att personen faller omkull.
I vissa fall drabbas personer som träffats av en Taser av toniska symtom utöver de kloniska, vilket innebär att de svimmar eller förlorar medvetandet medan musklerna krampar. Ett sådant anfall kallas toniskt-kloniskt anfall. Enligt Medline Plus, National Institutes of Healths onlinehälsokälla, kännetecknas ett toniskt-kloniskt anfall – utöver de typiska rytmiska kloniska kramperna – av 15–20 sekunder långa perioder av total muskelstyvhet, andningssvårigheter eller andningsstillestånd, inkontinens, skum runt munnen samt blåaktig missfärgning av huden.
Enligt Medical News har Tasers ingen betydande inverkan på blodets pH-värde eller på kroppens nivåer av laktat, kalium, kalcium och bikarbonat, men de gör att blodtrycket sjunker. Mer specifikt sänks det systoliska blodtrycket – den kraft som blodet utövar på kärlväggarna när hjärtmuskeln pumpar. Som MayoClinic.com påpekar kan även små förändringar i det systoliska blodtrycket, exempelvis ett fall från 130 till 110, leda till yrsel och svimning.
Spänningen från en Taser får vanligtvis den drabbades puls att stiga kraftigt, vilket inte är förvånande eftersom hjärtat är en muskel som ingår i det neuromuskulära systemet. De hjärtpåverkande effekterna kan dock vara mycket allvarligare. Enligt Canadian Medical Association Journal är arytmier, det vill säga onormala hjärtslagsmönster, en vanlig förekommande komplikation hos personer som drabbats av en Taser. Effekten kan orsaka bröstsmärta, andnöd, yrsel och svimning.
Även om Tasern konstruerats som ett icke-dödligt alternativ till skjutvapen visar forskningen att elchocker kan få betydande fysiologiska konsekvenser – från ofrivilliga muskelkramper och medvetandeförlust till blodtrycksfall och hjärtrubbningar. Debatten om vapnets säkerhet fortsätter därför, särskilt gäller personer med underliggande hjärt- och kärlsjukdomar eller andra medicinska riskfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online