En skadad persons andningsfrekvens är ett av de viktigaste vitala tecknen som en förstagångshjälpare kan observera. Den hjälper dig att bedöma skadans allvarlighetsgrad och visar hur personen svarar på den behandling som ges. Genom att följa andningsfrekvensen över tid kan du upptäcka försämring i tid och ge sjukvårdspersonal värdefull information.
Dokumentera andningsfrekvensen var 15:e minut och se till att informationen överlämnas till sjukvårdspersonal när vården tas över. Hos en vuxen vila ligger normal andningsfrekvens på cirka 12–20 andetag per minut – avvikelser från detta kan vara ett tecken på allvarligt tillstånd.
Titta på den skadade personens mage eller bröstkorg och vänta tills du ser den stiga och sjunka. Ett andetag består av både inandning och utandning.
Räkna antalet gånger magen eller bröstkorgen höjer sig under 15 sekunder och multiplicera med 4, eller räkna i 30 sekunder och multiplicera med 2. Resultatet är andningsfrekvensen per minut. För ett säkrare resultat kan du räkna en hel minut, särskilt om andningen är oregelbunden.
Notera om andningen är regelbunden eller oregelbunden. Oregelbunden andning kan tyda på allvarlig skada eller påverkan på andningscentrum.
Observera hur mycket ansträngning varje andetag kräver. Är andningen mödosam, med användning av hjälpmuskler, eller helt lätt och obesvärad?
Notera om andningen är djup eller ytlig. Ytlig andning kan indikera smärta, chock eller nedsatt medvetande.
Lukta på andedräkten och notera eventuell ovanlig lukt. En fruktig lukt kan tyda på diabeteskoma (ketoacidos), medan en fekal lukt kan tyda på tarmobstruktion.
Skriv ner observationerna i följande ordning: frekvens, rytm, ansträngning, djup, ljud och lukt. Ett exempel: "Andningsfrekvens 30, oregelbunden, mödosam, ytlig, rosslande och utan ovanlig lukt."
Kom ihåg att upprepa mätningen var 15:e minut så länge du har hand om personen, och överlämna alltid dina anteckningar till anländande sjukvårdspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online