Amerikium är ett konstgjort radioaktivt metalliskt grundämne som används inom forskningen och återfinns i medicinsk diagnostikutrustning, densitetsmätare för vätskor, tjockleksmätare, bränslemätare för flygplan samt avståndsmätande instrument. Grundämnet förekommer även i en av de vanligaste typerna av rökdetektorer för hemmabruk – så kallade jonisationskammardetektorer.
Jonisationskammardetektorer utnyttjar joniserande strålning för att skapa en svag men konstant elektrisk ström inuti kammaren. När rökskydd tränger in i kammaren stör de denna ström, vilket utlöser detektorns larm. Jämfört med fotoelektriska detektorer reagerar jonisationskammardetektorer snabbare på snabbt utvecklade öppna bränder som producerar lite rök.
Den radioaktiva källan i en jonisationskammardetektor är innesluten i en liten skiva som väger omkring 0,5 gram. Skivan består av en komposit av amerikium-241 inbäddat i en guldmatris. Enligt USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) innehåller en genomsnittlig rökdetektor ungefär 1 mikrokurie radioaktivitet. Så länge det radioaktiva materialet förblir inneslutet i detektorn bedöms strålexponeringen vara försumbar. Gamla eller defekta detektorer bör därför lämnas tillbaka till tillverkaren eller hanteras enligt lokala riktlinjer för säker kassering.
Amerikium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne med en halveringstid på cirka 432 år. Under sönderfallet avges gammastrålning med låg energi samt alfapartiklar. Jämfört med många andra radioaktiva ämnen sönderfaller amerikium mycket långsamt och avger endast små mängder strålning. Eftersom en rökdetektor har en livslängd på omkring tio år hinner amerikiumet inte avge någon nämnvärd strålning under den tiden.
I USA tillåter Nuclear Regulatory Commission (NRC) att rökdetektorer som innehåller amerikium kastas som vanligt hushållsavfall. EPA avråder dock bestämt från att bränna eller elda upp dessa detektorer, eftersom det kan leda till ytterligare exponering för amerikiumstrålning. Vid förbränning kan radioaktiva partiklar spridas med röken och därefter tas upp i kroppen via föda, vatten och inandningsluft.
Amerikium tenderar att ansamlas i skelett, lever och muskler, men kan även fastna i lungorna om det inhaleras. Eftersom ämnet kan stanna kvar i kroppen i årtionden fortsätter det att bestråla omgivande vävnader, vilket kan öka risken för cancer. Även utan förtäring kan betydande mängder amerikium skada kroppens organ genom direkt yttre exponering.
För att minimera riskerna bör gamla rökdetektorer aldrig kastas på öppen eld eller lämnas där de kan hamna i förbränningsanläggningar. Många tillverkare erbjuder återtagning av uttjänta detektorer, och i flera kommuner kan de lämnas in på återvinningscentraler som farligt avfall. Har en detektor utsatts för brand bör området ventileras noggrant och resterna hanteras med skyddshandskar, gärna efter kontakt med lokal räddningstjänst eller miljöförvaltning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online