Kreosot, som ibland även kallas tjärolja, har använts som träskyddsmedel sedan den patenterades år 1716. Ämnet har en färg som varierar från svart till bärnsten och är ovärderligt för järnvägs- och sjöfartsindustrin. Det används för att skydda slipers, telefonstolpar och annat exponerat virke mot insekter och allmän förruttnelse.
Kreosot utvinns ur stenkolstjära som destilleras vid hög temperatur. Kolet karboniseras först och separeras därefter i tre fraktioner: lätt olja, mellanolja och tung olja, även kallad antracen. Mellanfraktionen destilleras sedan en gång till vid hög temperatur, vilket ger kreosot. Organisationer som American Wood Protection Association fastställer branschstandarder som begränsar vilka råvaror som får användas i processen samt definierar produktens kemiska egenskaper.
Polycykliska aromatiska kolväten, ofta förkortade PAH, är en familj av över 10 000 organiska föreningar. Många användbara produkter innehåller låga halter av dessa ämnen. Vid kreosottillverkning kategoriseras de efter låg eller hög molekylvikt. Tungare PAH:er väcker större oro bland miljöforskare eftersom de bryts ned långsammare biologiskt, även om de inte generellt betraktas som giftiga. Vissa studier har rapporterat samband mellan höga koncentrationer av PAH och cancer, liksom embryomutationer hos fisk och reptiler.
Fenol är en klass av kemikalier som är bundna till en aromatisk kolvätegrupp. Liksom PAH:er finns fenoler i många hem, med användningsområden som sträcker sig från ögondroppar till munskölj, men de används främst inom plywood-, bil- och vitvaruindustrin. Den amerikanska miljömyndigheten EPA har formellt klassificerat fenol som ett carcinogen i grupp D, det vill säga ett ämne vars cancerframkallande egenskaper inte går att klassificera. De allvarligaste effekterna är begränsade till oralt intag, men långvarig exponering innebär betydande risker för blod och lever.
Cirka 85 procent av kreosot består av PAH:er. Resterande del utgörs av andra heteronukleära aromatiska föreningar såsom fenoler, samt heterocykliskt syre, svavel och kväve. En exakt sammansättning är omöjlig att ange eftersom råvarorna varierar mellan olika tillverkningar. Exponering för aromatiska föreningar kan skada både människor och miljö, och därför övervakas dessa ämnen noggrant av myndigheter som EPA, Agency for Toxic Substances and Disease Registry, OSHA samt International Agency for Research on Cancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online