Världshälsoorganisationen (WHO) är Förenta Nationernas ledande och styrande myndighet för hälsa. Organisationen agerar som en drivande kraft i globala hälsofrågor och tar fram policyalternativ baserade på samarbetsinriktad forskning. WHO publicerar världshälsorapporter där varje rapport fokuserar på en särskild aspekt av den globala hälsan, med redogörelser för det aktuella hälsoläget samt mål, prioriteringar och uppnådda framsteg. Att förbättra kvinnors och barns hälsa samt befolkningens hälsa i Afrika utgör centrala delar av organisationens övergripande mål.
Att underlätta hälsoutvecklingen i fattiga områden är ett av organisationens främsta mål. De nuvarande utvecklingsmålen fokuserar på kroniska sjukdomar och tropiska sjukdomar. Hälsosäkerhet är en hög prioritet, vilket innefattar att förebygga sjukdomsutbrott och hantera epidemiska hot. Förbättrad logistik – exempelvis ökad tillgång till läkemedel och utbildning av medicinsk personal – gör att fler människor får tillgång till vård. Att omsätta forskning i nya policyidéer är en central uppgift, liksom att samordna resurser från givare och internationella organisationer till gemensamma insatser. Slutligen är det ett viktigt mål att kontinuerligt öka effektiviteten och resultatet av WHOs eget arbete.
Den senaste hälsoberättelsen behandlar finansieringssystemen i länder på alla utvecklingsnivåer, i syfte att banar väg för en universell tillgång till hälso- och sjukvård. Rapporten presenterar en "handlingsagenda" för hur länder kan finansiera sin vård. Huvudpunkterna i de rekommenderade planerna är att samla in mer medel för hälsovården (bland annat genom skattehöjningar eller beskattning av nya sektorer), att samla in pengarna på ett rättvisare sätt (vilket innebär att minska de kostnader patienter själva måste stå för) samt att använda resurserna mer effektivt.
Föregående hälsoberättelse handlade om vikten av att återgå till ett primärvårdsinriktat perspektiv inom den globala hälsan. Enligt WHO skulle stark primärvård bidra till en mer omfattande hälso- och förebyggande vård, i stället för ett fokus på enskilda sjukdomar som kräver många specialister. Organisationen menar att ett mer effektivt system, där lokala läkare anlitas i större utsträckning och dyra specialister i mindre, skulle kunna minska den totala sjukdomsbördan med upp till 70 procent. I områden där vården drivs av lönsamhetsintressen leder ineffektivitet dessutom till ojämlikhet, där människor utesluts utifrån sin betalningsförmåga.
WHO har beslutat att mäta sin egen effektivitet utifrån förbättringar av kvinnors hälsa världen över samt befolkningens hälsa i Afrika. Kvinnors hälsa är en topprioritering eftersom kvinnor utgör en sårbar grupp globalt, men också därför att de visat sig vara värdefulla förändringsaktörer i fattiga samhällen. Dödsfall i samband med graviditet och förlossning är betydligt vanligare i fattiga regioner än i höginkomstländer.
Afrika söder om Sahara bär på världens högsta sjukdomsbörda. WHO lanserade nyligen sin första rapport som helt ägnades åt befolkningens hälsa på kontinenten, med titeln "The Health of the People". Rapporten beskriver det rådande hälsoläget samt de mest framträdande hälsoproblemen i regionen. Vård och förebyggande arbete kring hiv/aids är en topprioritering, och WHO rapporterade att sjukdomen är den ledande dödsorsaken bland afrikaner. Rapporten lyfter även fram malaria, spädbarnsdödlighet, kvinnors hälsa samt grundläggande sanitet och tillgång till rent vatten som brådskande prioriteringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online