Innan ett hus kan säljas måste vattenanalyser genomföras för att säkerställa att vattnet är säkert att dricka och använda. I USA har Environmental Protection Agency (EPA) fastställt minimistandarder för föroreningar som måste följas. Omfattningen av en standardvattenanalys kan dock variera beroende på delstat och på vilket företag som utför testerna.
Colibakterier finns naturligt i miljön samt hos människor och djur, men de ska aldrig finnas i dricksvattnet. Deras närvaro är oftast ett tecken på kontaminering i avloppssystemet eller i rören. Nitrat i vattnet kan komma från gödningsmedel, avlopp eller läckage från enskilda septiktankar. Enligt EPA är höga nitratnivåer särskilt skadliga för spädbarn.
Vissa ämnesnivåer i dricksvatten regleras inte direkt av EPA. Istället har myndigheten utarbetat riktlinjer som delstaterna själva kan välja att införa som lag. Koppar kan ge vattnet en besk smak och få VVS-armaturer att anta en blågrön färg. Järn missfärgar diskhoar, badkar och tvätt i rödbruna toner och ger vattnet en obehaglig smak. Höga surhetsgrad, alltså lågt pH-värde, kan också ge vattnet en bismak samt korrodera rörledningarna.
Vattnets hårdhet, det vill säga dess mineralinnehåll, kan också testas. Hårt vatten med höga halter av kalcium och magnesium orsakar kalkavlagringar i rören. Dessutom fungerar inte tvålen lika effektivt i hårt vatten som i mjukt vatten, som innehåller mindre mängder av dessa mineraler.
En standardvattenanalys ger en tydlig bild av vattnets kvalitet och skyddar både köpare och sälj vid en fastighetsaffär. Genom att kontrollera mikroorganismer, sekundära parametrar och vattenhårdhet kan man säkerställa att vattnet uppfyller gällande krav och är säkert för daglig användning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online