Sedan 2010 fastställer USA:s miljömyndighet Environmental Protection Agency (EPA) standarder för radonåtgärder i alla bostads- och industribyggnader. Standarderna bygger på myndighetens rekommenderade åtgärdsnivå på 4 pikocurie per liter (pCi/L) i inomhusluft – motsvarande cirka 150 bekvärelse per kubikmeter (Bq/m³).
Radon är en radioaktiv, lukt- och smaklös gas som tränger in i byggnader från marken och som vid höga halter ökar risken för lungcancer. Därför ställer EPA tydliga krav på hur radonreducering ska planeras, genomföras och underhållas.
Det främsta målet med radonåtgärder är att minska exponeringen av radon inomhus så långt det är möjligt. Detta ska samtidigt ske i enlighet med gällande byggnormer och föreskrifter, med minimal energiförbrukning och låg ljudnivå, och utan att de säkra temperatur- och fuktnivåerna i byggnaden äventyras.
Fläktar som används för radonventilation ska placeras utanför byggnaden, i en obeboelig vind eller i en garage som inte ligger under något bostadsutrymme. Fläktar monterade utomhus måste vara godkända för utomhusbruk och anordnas på ett sätt som minimerar vibrationer och störande ljud för boende och grannar.
Alla ägare till bostadsfastigheter och kommersiella lokaler ska genomföra regelbundna och noggranna inspektioner för att säkerställa att radonåtgärderna lever upp till EPA:s standarder. Om brister upptäcks ska nödvändiga reparationer utföras omedelbart.
Alla radonskyddssystem måste vara utrustade med en mätare som varnar fastighetsägaren om systemet slutar fungera korrekt. Mätaren ska vara tydligt synlig och lättavläsbar för hyresgäster och andra personer som vistas i byggnaden, så att fel snabbt kan upptäckas och åtgärdas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online