Farligt avfall är avfall som kan skada människors hälsa eller miljön, till exempel bekämpningsmedel, kvicksilver eller batterisyra. Både industriella tillverkningsprocesser och vanliga hushållsprodukter genererar farligt avfall. Hanteringen av dessa giftiga material är därför strikt reglerad av myndigheterna – i Sverige framför allt av Naturvårdsverket och de kommunala avfallsbolagen.
Enligt den amerikanska miljömyndigheten EPA brukar farligt avfall klassificeras i fyra kategorier: frätande, reaktivt, lättantändligt eller giftigt.
Frätande avfall, som syror, korroderar och äter sig in i material.
Reaktivt avfall kan explodera eller bilda giftiga gaser när det blandas med andra kemikalier.
Lättantändligt avfall, exempelvis bensin eller lacknafta, tar lätt eld.
Giftigt avfall är förgiftande om det sväljs eller absorberas genom huden.
Farligt avfall kan skada miljön genom att förorena vatten, luft och mark. Människor och djur kan komma till skada om de andas in, får i sig eller rör vid materialet. Exponeringen kan vara akut – som en brännskada från batterisyra – eller kronisk, till exempel efter flera års intag av förorenat dricksvatten.
Närhelst det är möjligt ska farligt avfall återvinnas. Om återvinning inte är möjlig bränns eller deponeras avfallet vanligtvis, alternativt förvaras i särskilt täta bassänger, enligt EPA.
Har du farligt avfall hemma – som färgrester, lösningsmedel eller gamla batterier – ska du aldrig slänga det i hushållssoporna eller hälla ut det i avloppet. Lämna det istället till din kommunala återvinningscentral eller närmaste miljöstation, där personalen ser till att materialet återvinns eller tas om hand på ett lagligt och säkert sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online