Städning spelar en avgörande roll inom sjukvården. Regelbunden rengöring av väggar, golv, textilier och utrustning skyddar patienter, personal, besökare och hela samhället från virus och mikroorganismer som kan vara farliga. Enligt JK Science förhindrar effektiv städning spridningen av sjukdomar, bakterier och infektioner, vilket i sin tur minskar vårdkostnaderna och antalet patienter som insjuknar på grund av vårdrelaterade infektioner. Genom goda städrutiner skyddas även den omgivande samhällsmiljön.
Vissa områden på sjukhuset städas endast när de är synligt nedsmutsade, exempelvis dörrhandtag, tak, fönster, väggar och dörrar. Dessa rengörs med en trasa fuktad i rengöringsmedel och vatten. Om ytorna är kraftigt smutsiga bör desinfektionsmedel användas.
Desinfektionsmedel används för områden som städas dagligen, såsom stolar, bord, sängar, räcken, lampor och bänkskivor. Rutinmässig medicinsk utrustning, som blodtrycksmanschetter och stetoskop, rengörs dagligen med rengöringsmedel och vatten – och omedelbart om den syns smutsig ut. Golv, handfat, toaletter, badrum och patientrum städas varje dag med en desinfektionslösning. Handfat ska sköljas med rent vatten efter rengöringen. Om kroppsvätskor hamnar på någon av dessa ytor måste de rengöras omedelbart.
Undersökningsrum, operationssalar och behandlingsrum städas efter varje ingrepp eller undersökning. Laboratorier städas i slutet av varje skift med desinfektionslösning. Mattor dammsugas en gång per vecka och gardiner byts vid behov när de ser smutsiga ut. Sängkläder och avfall hanteras dagligen men kan bytas oftare vid behov. Sopkärl ska rengöras med desinfektionsmedel minst en gång i veckan. Vid spill av blod eller kroppsvätskor måste alltid en klorlösning användas.
Vid städning av patientrum eller kontaminerade områden, tvätt av linne och instrument, sophantering samt all användning av rengöringsmedel krävs arbetsgummihandskar och skyddsskor. Munskydd, gummiförkläde och skyddsglasögon ska bäras vid spill eller när stänk kan förväntas. Enligt Mount Sinai Hospital ska handskarna dessutom bytas både före och efter städning av badrum.
Sopning och torrmoppning är inte tillåtet på sjukhus och kliniker. Dessa metoder flyttar nämligen föroreningar från golvet upp i luften och vidare till rena ytor. När golven städas börjar städpersonalen alltid med de renaste golven och avslutar med de smutsigaste. Det sparar tid eftersom mopphinken inte behöver bytas lika ofta.
Vid en enkelsystemmetod med bara en hink måste hinken rengöras mycket oftare. Istället används ofta en två- eller trehinksmetod. Vid tvåhinksmetoden innehåller den ena hinken rengöringslösning och den andra rent vatten, där moppen sköljs och vrids ur innan den doppas tillbaka i lösningshinken. Med tre hinkar sköljs moppen två gånger innan den återfuktas i rengöringslösningen. I operationssalar används en våtdammsugare: golvet översvämmas med rengöringslösning som sedan sugs upp. Mattor får endast rengöras med torrdammsugare.
Torr dammtorkning används inte på sjukhus eftersom den sprider mikroorganismer vidare till rena ytor. Använd alltid en trasa som fuktats med rengöringslösning. Dubbelhinkssystemet kan även användas vid dammavtorkning. Alla ytor måste rengöras, och Johns Hopkins University rekommenderar att man börjar på ett ställe i rummet och arbetar sig runt för att inte missa någon yta. Vid rengöring av väggar och tak ska man samtidigt kontrollera om det finns fukt eller läckage.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online