Bensen (även känt som benzen) är en organisk kemisk förening som förekommer naturligt i råolja. Det är en starkt brandfarlig, färglös vätska med en karakteristisk söt doft. Sedan bensen identifierades som en potentiell cancerogen har dess användning som tillsats i bensin kraftigt begränsats. Trots detta fortsätter ämnet att vara ett effektivt industriellt lösningsmedel och en viktig utgångsråvara vid tillverkning av läkemedel, plaster, färgämnen och syntetiskt gummi.
Historiskt sett erhölls bensen främst från stenkolstjära som bildades vid kokning av kol inom stålindustrin och andra sektorer. På grund av det ökade behovet inom plastindustrin produceras bensen idag nästan uteslutande från petroleum. Större delen av världsproduktionen kommer numera från petrokemiska processer, medan endast en mindre andel fortfarande härrör från kol.
Bensen uppstår när kolrika material förbränns ofullständigt. Skogsbränder och vulkanutbrott är naturliga källor till bensen, och ämnet ingår även i tobaksrök. För industriella ändamål framställs bensen ur petroleum eller kol. Inom stålindustrin omvandlas exempelvis kol till koks, som vid krackning ger bensen tillsammans med mindre mängder xylen och toluen.
Bensen är en aromatisk kolväteförening. Det kan framställas genom hydrogenreduktion av vissa allotroper av kol eller direkt ur moderoljan. Kokpunkten ligger vid 80,1 °C och smältpunkten vid 5,5 °C. Med begreppet bensenserie avses de aromatiska föreningar som bildas när väteatomer ersätts med metylgrupper.
Derivat framställs genom att väteatomer ersätts med andra atomgrupper. En hydroxylgrupp ger exempelvis fenol. Bland de viktigaste derivaten finns fenol, pikrinsyra och anilin. Industriellt erhålls bensen genom destillering av stenkolstjära – en biprodukt vid koksproduktion – samt ur petroleum via speciella reformeringsprocesser.
Bensen har länge använts som tillsats i bensin för att höja oktantalet, det vill säga bränslets motståndskraft mot selfantändning. På grund av hälsoriskerna har bensen dock fasats ut ur bensinen i USA. Idag används ämnet främst som mellanhandsprodukt vid framställning av många andra kemikalier. Bland derivaten finns styren, som används vid polymer- och plasttillverkning, fenol för lim samt cyklohexan vid tillverkning av nylon. Mindre mängder bensen används också för att producera vissa typer av smörjmedel, gummi, färgämnen, läkemedel, tvättmedel, bekämpningsmedel och sprängämnen.
Inandning av stora mängder bensen kan vara dödligt. Höga halter kan också orsaka yrsel, hjärtklappning, förvirring, skakningar, huvudvärk och medvetslöshet. Intag av livsmedel med höga bensenhalter kan irritera matsmältningssystemet, ge kramper och snabb hjärtrytm, och kan i vissa fall vara dödligt. Långvarig exponering påverkar benmärgen och minskar antalet röda blodkroppar, vilket kan leda till anemi, det vill säga blodbrist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online