Infektioner orsakade av MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) dödar enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC fler människor varje år än AIDS. Dessa så kallade superbakterier är i själva verket varianter av vanliga stafylokokkbakterier som muterat och blivit resistenta mot mer än hälften av de antibiotika som idag används för att behandla bakteriella infektioner.
Ungefär 25–30 procent av befolkningen i USA bär på stafylokocker utan att vara infekterade. Tyvärr är steget från att enbart bära på bakterierna till att själva insjukna eller smitta någon annan kort. Allt som krävs är ett litet sår som gör att stafylokockerna kan ta sig in i kroppen och börja sitt arbete.
Väl inne i kroppen kan muterade stammar av bakterien snabbt förstöra vilka organ de än angriper. Hjärtsvikt, njur- och leversvikt, nekrotiserande lunginflammation (där lungvävnad bokstavligt talat äts upp), sepsis (blodförgiftning) samt nekrotiserande fasciit (den köttätande infektionen) är bara några av de dödliga konsekvenserna av en MRSA-infektion. Över 200 olika stammar av dessa superbakterier har identifierats, varav många kan döda på bara några timmar. Värre är att den uppskattade dödligheten på cirka 30 procent sannolikt är kraftigt underskattad, eftersom dödsorsaken ofta anges som en av komplikationerna ovan i stället för MRSA.
Förr betraktades MRSA som en typisk sjukhussjukdom, men infektionerna förekommer nu allt oftare på offentliga platser som gym, idrottsklubbar och skolor – i praktiken överallt där fysisk kontakt är vanlig. Ingen kan längre räkna med att vara säker från detta dödliga hot.
Bakterier är encelliga organismer vars enda syfte är att överleva. Varje gång antibiotika används för att behandla en infektion kommer överlevande bakterier att förändra sin genetiska struktur och utveckla resistens mot just det antibiotikumet i framtiden.
Ett friskt immunförsvar anpassar sig till att bli immunt mot bakterier som det utsätts för i små doser. Det är därför vaccinationer fungerar: en liten mängd bakterier tillförs kroppen så att immunförsvaret hinner anpassa sig innan du kommer i kontakt med en aggressiv stam av samma bakterie. Ett väl fungerande immunförsvar gör samma sak med de vardagliga bakterier du möter varje dag.
Ta aldrig antibiotika mot virusinfektioner som förkylning, influensa, bronkit eller lindriga öroninflammationer – de har ingen effekt mot virus. Sök du vård för sådana besvär, begär ett bakteriotest innan du tar emot en antibiotikarecept. Får du antibiotika utskrivet ska du följa doseringen exakt, motstå frestelsen att sluta i förtid när du börjar må bättre och aldrig ta antibiotika utan recept.
Antibakteriella produkter fungerar på samma sätt som antibiotika. De är avsedda att användas endast när någon i hemmet är sjuk, för att hindra smittspridning. Överanvänds de riskerar du i praktiken att odla fram dina egna resistenta bakteriestammar.
Tvätta händerna ofta med vanlig tvål och vatten. Detta eliminerar de flesta bakterier utan att driva fram mutationer och resistens.
Det krävs bara ett litet sår för att bakterier ska kunna ta sig under huden. Rengör och desinficera alla skrapsår och skavsår omedelbart och håll dem täckta – särskilt på offentliga platser där fysisk kontakt kan förekomma – tills de läkt helt.
Gå aldrig in på sjukhuset för något slags kirurgiskt ingrepp utan att först ha testats för MRSA. Testet är en enkel och billig nasal provtagning med svar inom 24 timmar. De MRSA-bakterier du eventuellt bär på utgör ingen större risk förrän under själva operationen, då de normalt sett ofarliga bakterierna får chansen att invadera kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online