Kol är ett svart eller brunsvart, fast och brännbart ämne som länge har använts som naturbränsle världen över. Bildningen av kol är en extremt långsam geologisk process: det tar miljontals år innan växtmaterial delvis bryts ner under syrefria förhållanden, medan fukt, högt tryck och förhöjd temperatur gradvis omvandlar resterna till det bränsle vi känner idag. Kolen förekommer i lager – så kallade flötsar – inuti jordskorpan.
Kolenergi står idag för minst 28 procent av världens totala primärenergiförsörjning, vilket gör den till en av de viktigaste energikällorna globalt.
Kol används i stor skala inom stålproduktion, cementtillverkning och andra energiintensiva industrier. Begreppet energivärde syftar på mängden potentiell energi som kan omvandlas till värmeenergi. Generellt ligger kolens energivärde runt 24 megajoule per kilogram (MJ/kg).
El och värme är de två energislag som i störst utsträckning bygger på kolenergi. Vid destruktiv destillation – där kolen hettas upp i en sluten behållare – bildas koks, en fast kolhaltig restprodukt som är avgörande för stålindustrin. Syngas, en brännbar blandning av kolmonoxid och vätgas, framställs genom förgasning av kol.
Fischer-Tropsch-processen har fått förnyat intresse som metod för att producera syntetiska drivmedel från kol, exempelvis för motorfordon. Genom modern teknik går det även att uppgradera kolexorter med lägre kvalitet, som stenkol, genom att avlägsna vissa föroreningar och överskottsfukt. Detta ökar bränslets effektivitet och minskar utsläppen vid förbränning.
Kol bildades av växter och djur som levde för upp till 300 miljoner år sedan. Det organiska materialet omvandlades till kol under högt tryck och hög temperatur under årmiljonernas lopp. Idag är kol det mest förekommande fossila bränslet som produceras i USA, och det är betydligt vanligare än både olja och gas. Globalt täcker kol ungefär en fjärdedel av världens energiförbrukning.
Kol är den största enskilda energikällan för produktion av el, värme och stål. Bränslet är billigt och finns i rikliga mängder, vilket gör det attraktivt för många länder. I USA är kol den vanligaste bränslekällan för kraftverk. Från hushåll till industri har kol länge tillgodosett värmebehov i alla delar av samhället. När ångmaskinen gjorde sitt intåg blev kolet dessutom den främsta drivkraften inom järnvägstransporterna.
Kol är en icke-förnybar energikälla, vilket innebär att tillgången förr eller senare kommer att ta slut. Vissa uppskattningar menar att reserverna, vid dagens förbrukningstakt, skulle kunna räcka i upp till tusen år till – men eftersom efterfrågan på energi växer behöver alternativa källor tas i anspråk. Kärnkraft betraktas exempelvis som ett effektivt alternativ till konventionella energikällor som kol, liksom förnybara alternativ som sol-, vind- och vattenkraft.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online