Så behandlar du kokainabstinens – effektiva metoder och stöd

Kokain är ett starkt beroendeframkallande centralstimulerande medel. När ett långvarigt bruk eller en period av intensivt missbruk upphör kan användaren drabbas av kokainabstinens. Enligt National Institutes of Health (NIH) åtföljs inte kokainabstinens av de fysiska symtom, som kräkningar och skakningar, som ofta förekommer vid abstinens från alkohol eller opiater.

Abstinensen inleds vanligtvis med en så kallad krasch, som kännetecknas av ett starkt begär efter mer kokain. Andra vanliga symtom är ångest, depression, trötthet och sömnstörningar. Att behandla abstinensen är en grundpelare i all vård av kokainberoende.

Det här behöver du

• Kontaktuppgifter till ett behandlingscenter för missbruk
• Giltig ordination från legitimerad läkare

Så går du tillväga

1. Sök sluten vård vid svåra besvär

Om dina abstinensbesvär är svåra kan en vistelse på ett terapeutiskt boende eller ett behandlingshem för missbruk erbjuda en trygg, övervakad och drogfri miljö där du kan hantera kokainabstinensen. Sluten vård minskar risken för återfall som drivs av begäret efter kokain. Alla som genomgår kokainabstinens behöver dock inte sluten vård – bedömningen görs tillsammans med vården.

2. Delta i öppenvård

Enligt forskning finansierad av NIH är öppenvård lika effektiv som sluten vård för att behandla de flesta fall av kokainberoende. Det finns många olika typer av öppenvårdsprogram:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper dig att utveckla nya, drogfria beteendemönster och strategier för att hantera begär.
• Kontingenshantering belönar ditt deltagande i behandlingen och din fortsatta abstinens från kokain och andra droger med värdebevis.
• Individuella samtal och gruppterapi ger både personligt stöd och gemenskap med andra som befinner sig i samma situation.

3. Rådfråga en läkare om läkemedelsbehandling

Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) finns det idag ingen medicin som specifikt behandlar kokainberoende. Forskning finansierad av NIDA visar dock att personer med akut kokainabstinens kan behandlas med propranolol, ett blodtryckssänkande läkemedel som kan minska ångest och dämpa begäret efter kokain.

Fler preparat har undersökts för att lindra abstinensbesvär:

• Disulfiram, ett läkemedel som oftast används mot alkoholism, kan enligt Drug-Rehab.com också vara effektivt vid kokainabstinens.
• Antidepressiva läkemedel kan hjälpa dig att hantera de humörsvängningar som abstinensen orsakar.
• Bensodiazepiner, som exempelvis diazepam (Valium), har använts för att lindra abstinensrelaterad ångest, men ska endast användas under noggrann medicinsk övervakning på grund av risk för beroende.
• Bromokriptin kan minska både begär och humörstörningar.
• N-acetylcystein, ett läkemedel som bland annat används vid cystisk fibros, kan enligt forskning från 2002 finansierad av NIDA och NIH minska begäret efter kokain.
• Amantadin kan enligt en studie publicerad i American Journal of Psychiatry år 2000 behandla svåra abstinenssymtom genom att öka dopaminproduktionen i hjärnan.

4. Få fortsatt stöd under återhämtningen

Begäret efter kokain kan återkomma i flera månader efter det att bruket upphört, även när de akuta abstinensbesvären lagt sig. Fortsatt kontakt med beroendevården, stöd från anhöriga och deltagande i självhjälpsgrupper minskar risken för återfall. Kontakta din vårdcentral, ett beroendemottagning eller ring 1177 Vårdguiden för vägledning om vilken behandling som passar dig bäst.

Den här artikeln är informativ och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Vid missbruksproblem ska du alltid kontakta sjukvården för individuell bedömning.