Bor kan bilda flera olika syrehaltiga syror, så kallade oxisyror, som tillsammans benämns borsyra. Dessa kristalliserar i form av vita, glänsande fjäll – de välkända borsyrekristallerna.
Borsyrekristaller framställs i stora mängder utgående från borax, ett naturligt förekommande bormineral. En varm, koncentrerad lösning av borax behandlas med noggrant beräknade mängder svavelsyra. När lösningen därefter får svalna bildas borsyrekristaller, som kan separeras från vätskan.
Borsyrekristaller är svagt lösliga i kallt vatten men betydligt mer lösliga i hett vatten. De är dessutom flyktiga i ångform. Ett karakteristiskt drag är att ämnet färgar en annars ofärgad flamma grönt, vilket ofta utnyttjas som ett enkelt identifieringstest.
Upphettas borsyrekristaller till 100 °C förlorar de en vattenmolekyl och omvandlas till metaborsyra. Denna förening bildar i sin tur tetraborsyra när den värms upp till 160 °C. Vid fortsatt stark upphettning övergår den slutligen helt till bortrioxid.
Borsyrekristaller består av flera tunna skikt som hålls samman av svaga bindningar. Tack vare denna så kallade skiktstruktur känns det fasta ämnet som hala, glidfjäll vid beröring – en egenskap som gör att borsyra även kan fungera som ett torrt smörjmedel.
Borsyrekristaller har många praktiska tillämpningar. De används bland annat vid tillverkning av emaljer och glasyrer för keramik och porslin, samt inom analytisk kemi i borax-fenolftaleintester. Dessutom används borsyra som antiseptiskt medel, flamskyddsmedel och som bekämpningsmedel mot insekter. Observera att ämnet är giftigt vid förtäring och därför bör hanteras med försiktighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online