Hakmask är en sjukdom som uppstår när hakmaskar – en typ av parasitiska maskar – angriper tunntarmen och börjar suga blod från tarmväggarna. Infektionen drabbar oftast personer som kommer i kontakt med miljöer som innehåller maskägg, till exempel jord som är förorenad av avföring. Infektionen ger ofta inga symtom alls, men det blod som går förlorat kan leda till anemi (blodbrist).
Man får hakmask genom att röra vid eller svälja förorenad jord som innehåller maskägg. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC tränger larverna in i huden, till exempel på bara fötter, och vandrar sedan upp till luftvägarna. Där stannar de tills personen hostar och oavsiktligt sväljer dem, varefter de tar sig ner till tunntarmen. När de når fram fäster maskarna vid tunntarmens vägg och börjar suga blod, vilket orsakar sjukdomen.
Det finns tre typer av hakmaskar som orsakar infektion hos människor: Necator americanus och Ancylostoma duodenale, som båda förekommer världen över i varma och fuktiga klimat, samt Ancylostoma braziliense, som även kan smitta djur.
Enligt de amerikanska National Institutes of Health (NIH) ger infektionen oftast inga symtom. När symtom ändå uppstår kan de innefatta magbesvär, blodig avföring, hosta, diarré, trötthet, feber, gasbildning, aptitlöshet, illamående och kräkningar. Vissa personer kan även hosta upp blod och få blek hud, så kallad pallor.
NIH rekommenderar läkemedlen albendazol, mebendazol eller pyrantelpamoat för att döda maskarna. Anemi, en vanlig komplikation av hakmask, behandlas bland annat genom ett ökat proteinintag. En läkare kan ge råd om hur mycket protein som behövs för att behandla blodbristen.
Hakmask förebyggs enklast genom att undvika kontakt med förorenad jord, exempelvis jord som innehåller avföring. CDC rekommenderar att man inte går barfota utomhus eller rör vid förorenad jord med bara händer, särskilt i områden där parasiten är vanlig.
En obehandlad hakmaskinfektion kan leda till flera komplikationer, bland annat anemi eller proteinbrist. Andra komplikationer är försenad tillväxt och försämrad mental utveckling hos barn, kronisk trötthet, andningssvårigheter samt i svåra fall hjärtsvikt. Tidig diagnos och behandling minskar risken för dessa besvär betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online