Statistik från den amerikanske generalläkarens kontor listar radonförgiftning som den näst vanligaste orsaken till lungcancer i USA. Radon är en naturligt förekommande strålningsform som genomsyrar jordens atmosfär. Halterna av denna gas kan variera beroende på plats och mängd, och radongas kan tränga igenom både markytor och strukturella barriärer.
Radon är en form av alfastrålning som kan jämföras med andra radioaktiva material, exempelvis plutonium. Det är en lukt- och smaklös gas som bildas genom det radioaktiva sönderfallet av uran. Magmatiska bergarter, jord och vissa typer av brunnsvatten kan avge dessa gaser.
Radon är ett cancerframkallande ämne som framför allt påverkar andningsorganen. Eftersom radioaktiva material kan förändra DNA-strukturen i biologiska organismer kan cancerformationer utvecklas över tid. I praktiken utgör därför alla nivåer av radon en potentiell hälsorisk.
Halterna av radioaktivitet mäts i pikocurie (pCi), där en curie historiskt definierats utifrån sönderfallet av ett gram radium. En uppmätt halt på 0,75 pCi/L innebär alltså att det finns 0,75 pikocurie radioaktivitet per liter luft.
Radongas är en biprodukt från det radioaktiva sönderfallet av uran i marken. Gaserna kan avges från marken och samtidigt stanna kvar i luften. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) klassificerar radon som ett cancerframkallande ämne, vilket innebär att all exponering medför en viss risk att utveckla cancer. Hur stor risken är beror på hur hög halt man utsätts för och hur ofta exponeringen sker.
USA:s kongress har fastställt en acceptabel nivå för radongas i lagstiftningen Radon Act 51. Gränsvärdet ligger på 4 pCi/L och baseras på den mängd radon som normalt förekommer i utomhusmiljö. Detta betraktas som en så kallad åtgärdsnivå, vilket innebär att korrigerande åtgärder bör vidtas i byggnader där halten uppmäts till 4 pCi/L eller mer.
Enligt EPA krävs dessutom en sänkning till under 2 pCi/L för att kunna minska antalet lungcancerdödsfall per år med 50 procent.
Radonhalter i hem och byggnader kommer från marken under byggnaden. Därifrån kan gasen tas upp i byggmaterial och grundvatten samt sippra in i arbets- och bostadsutrymmen. Människor riskerar exponering när gasen andas in eller förtärs.
Särskilt utsatta är personer som arbetar i underjordiska miljöer, exempelvis inom gruvindustrin, eftersom förhöjda halter av radioaktivt sönderfall förekommer där. Även trånga utrymmen som tunnlar, grottor, badanläggningar, kraftverk och offentliga bad är platser där höga koncentrationer av radon kan ackumuleras.
EPA rapporterar att förhöjda halter av radongas finns i upp till 8 miljoner hem i hela USA. Det motsvarar ungefär ett av fem hem som ligger på eller över den acceptabla gränsen. Myndighetens livstidsnorm för säkerhet baseras på gränsvärdet 4 pCi/L, vilket ger en uppskattad risk för cancerrelaterade dödsfall på 1 på 100 000.
Eftersom radon varken kan kännas igen på smak eller lukt är radonmätning det enda sättet att fastställa gasens närvaro. Dessutom uppstår inga omedelbara symtom hos personer som utsätts för radon kontinuerligt, vilket gör att riskerna ofta blir osynka fram till dess att allvarlig sjukdom redan har utvecklats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online