Hur många olika typer av bakterier finns det?

Hur många typer av bakterier finns det egentligen? Svaret beror helt på vilken klassificeringsmetod som används. Domän, morfologi, gramfärgning, metabolism, syrebehov och fyla ger alla olika antal grupper. Här går vi igenom de vanligaste sätten att dela in bakterier i kategorier.

Klassificering efter domän

Biologer placerar alla bakterier i riket monera, vilket i sin tur delas upp i tre olika domäner: arkebakterier, mykoplasmer och eubakterier.

Eubakterier, även kallade "äkta bakterier", utgör den största gruppen. De flesta bakterier som studeras i skolans laborationer tillhör denna domän.

Mykoplasmer räknas bland de minsta levande organismer som upptäckts. De saknar cellvägg och kan föröka sig utan en värdcell.

Arkebakterier hör till de äldsta organismerna på jorden. Trots att de liknar andra bakterier har vissa av deras gener större likhet med generna i djurceller, det vill säga eukaryoter.

Klassificering efter morfologi

Bakterier har tre grundläggande former, eller morfologier:

• Kocker – sfäriska, runda bakterier.
• Baciller – stavformade bakterier.
• Spiriller – spiralformade bakterier som syns tydligt i mikroskop.

En fjärde grupp, de så kallade pleomorfa bakterierna, kan byta form och saknar därmed en fast morfologi.

Klassificering efter gramfärgning

Gramfärgningen delar bakterier i två huvudgrupper: grampositiva och gramnegativa. Så går processen till:

Forskare tar ett prov på bakterier och färgar dem med kristallviolett, ett mörklila ämne. Därefter tillsätts jod för stabilitet och ett motfärgningsmedel, safranin, som är rosa. Resultatet studeras sedan i mikroskop.

Grampositiva bakterier blir bruna eller lila. Orsaken är att en polymer som kallas peptidoglykan, som stärker deras cellväggar, binder kristallvioletten.

Gramnegativa bakterier blir rosa. De innehåller små mängder peptidoglykan eller har ett yttre membran som stöter bort kristallvioletten, varför de istället antar safraninets färg.

Utöver dessa finns ytterligare två kategorier: gramvariabla bakterier, som kan visa både positiva och negativa resultat, samt gramobestämda bakterier, som inte reagerar på färgningen alls.

Klassificering efter metabolism

Baserat på hur bakterier närsig själva, det vill säga deras metabolism, finns det två grundtyper:

• Autotrofer kan försörja sig själva genom direkta energikällor, som solljus och koldioxidgas.
• Heterotrofer måste däremot hämta näringsämnen från andra levande organismer.

Klassificering efter syrebehov

Utifrån sitt syrebehov delas bakterier in i fem typer:

1. Strikt anaeroba bakterier kan inte överleva i närvaro av syre.
2. Fakultativt anaeroba bakterier klarar sig med syre, men utvecklas bäst där syre saknas.
3. Mikroaerofila bakterier behöver syre för att överleva, men endast i små mängder.
4. Strikt aeroba bakterier kräver gott om syre för sin tillväxt och överlevnad.
5. Indifferenta bakterier påverkas inte av syrets närvaro eller frånvaro, precis som namnet antyder.

Klassificering efter fyla

Fyla bestäms utifrån bakteriernas genetik. Idag känner forskare till femton olika fyla. Det första är Aquificae, som lever i heta, syrefria miljöer. Det femtonde är Verrucomicrobia, som trivs i jord och sötvatten.