Enterobacter cloacae är en opportunistisk patogen. Det innebär att bakterien orsakar sjukdom först när värdens immunförsvar redan är försvagat, till exempel på grund av en annan infektion eller ett underliggande sjukdomstillstånd. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan Enterobacter cloacae orsaka blodförgiftning (bakteremi), endokardit (hjärtklaffsinflammation), osteomyelit (beninflammation) samt septisk artrit, dessutom infektioner i hud, luftvägar och urinvägar. Många av dessa infektioner är nosokomiale, det vill säga de uppkommer i samband med vård och behandling på sjukhus.
Enterobacter cloacae har en stavformad form. Stavformade bakterier, så kallade baciller, mäter i genomsnitt 0,5–1,0 mikrometer i bredd och 1,0–4,0 mikrometer i längd. Enterobacter cloacae mäter endast 0,3–0,6 x 0,8–2,0 mikrometer, vilket gör den relativt liten jämfört med många andra baciller.
Enterobacter cloacae är rörlig tack vare sina peritricha flageller. Begreppet "peritrich" betyder att flagellerna är fördelade över hela bakteriens yta, vilket gör att den lätt kan röra sig i alla riktningar.
Enterobacter cloacae är fakultativt anaerob. Det betyder att bakterien kan växa i syrerik miljö, men trivs bäst där syre saknas. Denna anpassningsförmåga gör att Enterobacter cloacae kan överleva och föröka sig i mycket olika miljöer.
Enterobacter cloacae är gramnegativ, vilket beskriver hur bakterien reagerar vid gramfärgning – en metod som utvecklades av den danske vetenskapsmannen J.M.C. Gram. Vid testet färgas bakteriekulturen med kristallviolett; behåller bakterierna färgen klassificeras de som grampositiva. Gramnegativa bakterier, som Enterobacter cloacae, behåller inte den violetta färgen eftersom deras cellväggar innehåller förhållandevis små mängder peptidoglykan.
Enterobacter cloacae är oxidasenegativ, vilket visas med oxidasprovet. Testet avgör hur bakterier reagerar på oxidasreagens: blir bakterierna violettfärgade inom 10 till 30 sekunder är de oxidaspositiva. Visar de ingen violett färgning, eller färgas de först efter 30 sekunder, klassificeras de som oxidasnegativa – precis som Enterobacter cloacae.
Enterobacter cloacae är katalaspositiv, vilket framgår av katalasprovet. Vid detta test utsätts bakterierna för väteperoxid. Bildas bubblor snabbt betraktas bakterien som katalaspositiv, eftersom enzymet katalas bryter ned väteperoxiden till vatten och syre. Bildas inga bubblor, eller bildas de långsamt, är bakterien katalasnegativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online