Hippokrates, född i Grekland år 460 f.Kr. och än idag känd som medicinens fader, har haft ett bestående inflytande på den moderna vården. Läkare avlägger fortfarande eden efter hans läror innan de påbörjar sin karriär, och sjuksköterskor upprepar löften som Florence Nightingale-edens, vilka härstammar från den hippokratiska eden. Även Bibeln innehåller den första skriftliga historien om vårdarbete, och Talmud samt andra antika skrifter nämner omsorgen om sjuka och svaga. Det var dock under 1800-talet som sjuksköterskeyrket fick sin moderna form.
Förändringen skedde gradvis – från kvinnor i religiösa ordnar som vårdade sjuka under första århundradet, genom korstågen åren 1096–1291. Under korstågen i norra Europa ersatte militärmän många kvinnliga ordnar, som upplöstes. Grupper som Johanniterorden i Jerusalem fortsatte dock med vårdarbetet. Fram till 1800-talet var de flesta kvinnor som vårdade sjuka i Europa fångar eller prostituerade. Under vad som kallats sjuksköterskans mörka tidsålder betraktades yrket som nedvärderat och ansågs vara bland de lägsta sysslorna.
I det antika Rom förvandlades Sankta Marcellas hem till ett kloster där hon delade sina vårdkunskaper med andra, vilket gav henne epitetet den första sjuksköterskeläraren. Pastor Theodor Fliedner grundade Kaiserswerths sjuksköterskeskola år 1836 i Kaiserswerth, Tyskland. Innan dess hade de flesta sjuksköterskor liten eller ingen verklig utbildning. Ur denna skola växte den lutherska diakonissordningen fram. Florence Nightingale påbörjade sina studier vid diakonisskolan år 1850 och blev den som lyfte sjuksköterskeyrket till en respekterad karriär genom att sprida sina kunskaper. Vid slutet av 1800-talet undervisade många skolor i Europa i vårdvetenskap.
Theodor Fliedner reste till USA tillsammans med fyra diakonissor. År 1849 började de utbilda andra sjuksköterskor vid Pittsburgh Infirmary, idag känt som Passavant Hospital. Därmed inleddes spridningen av vårdkunskaper i Amerika. New York och Pennsylvania hade viss sjuksköterskeutbildning vid sina sjukhus redan tidigare, men det var pastor Fliedner och de fyra diakonissorna som genom sitt engagemang vid Pittsburgh Infirmary initierade det första riktiga utbildningscentret för sjuksköterskor i USA. Florence Nightingales vårdfilosofi kom att prägla detta nya center.
Florence Nightingales syn på vårdyrket samt det anseende hon vann under Krimkriget gjorde det möjligt för henne att öppna den första sjuksköterskeskolan utanför ett sjukhus år 1860. Skolan, som låg i London och var ekonomiskt oberoende, fokuserade på undervisning snarare än tjänstgöring vid ett sjukhus. Hennes vårdfilosofier, som fortfarande undervisas idag, inkluderar renlighet, individualitet hos både sjuksköterska och patient, prevention, samarbete och livslångt lärande. År 1873 fanns tre utbildningsprogram i USA baserade på Nightingales idéer: Bellevue Hospital School of Nursing i New York, Connecticut Training School i New Haven och Boston Training School i Massachusetts.
Amerikanska inbördeskriget underströk behovet av sjuksköterskor. Dorothea Dix, som utsågs till chef för kvinnliga sjuksköterskor av nordstatsarmén år 1861, rekryterade personal för att vårda sårade soldater. Bland hennes rekryter fanns Clara Barton, som senare grundade organisationen som idag är känd som Amerikanska Röda Korset. Dix ledde även kampanjer för att förbättra vården av psykiskt sjuka. Mary Adelaide Nutting och Isabel Robb bidrog till att skapa den första högskolebaserade sjuksköterskeutbildningen vid Teachers College, Columbia University, år 1907. Tack vare engagemanget hos pionjärer som dessa har dagens sjuksköterskor, både män och kvinnor, stora utbildningsmöjligheter och många karriärvägar att välja mellan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online