Plasma utgör den flytande delen av blodet som transporterar viktiga näringsämnen genom kroppen och innehåller ämnen som är avgörande för blodets förmåga att levra sig. Donerad plasma används för att behandla patienter med blödningsrubbningar, svåra brännskador och i samband med organtransplantationer. Den spelar också en viktig roll i vården av för tidigt födda barn. Men inte alla kan donera plasma – för att bli godkänd som givare måste flera kriterier uppfyllas.
Beroende på sjukdom eller skada behöver olika patienter olika typer av blodkomponenter: blodplättar, röda blodkroppar och plasma. Blodplättarna är små cellfragment som bidrar till koaguleringsprocessen, det vill säga att blodet stelnar vid en skada. De röda blodkropparna, de vanligaste cellerna i blodet, transporterar syre till kroppens alla delar. Plasma bär med sig blodcellerna samt vatten, natrium, kalcium, andra näringsämnen och antikroppar genom kroppen.
Minimiåldern för att donera plasma är 17 år, men detta kan variera beroende på land och verksamhet – i vissa fall krävs samtycke från förälder eller vårdnadshavare för personer under 18. Som givare ska du ha god allmänhälsa, väga minst 50 kilo (110 pund) och får inte ha intagit acetylsalicylsyra (till exempel aspirin) eller läkemedel som innehåller det inom 48 timmar före donationen, eftersom det kan påverka blodets förmåga att koagulera.
En intressant detalj är att personer med blodgrupp AB har den universella plasmatypen. Deras plasma kan ges till mottagare med vilken blodgrupp som helst, vilket gör dessa givare extra värdefulla.
Innan donationen genomförs krävs alltid en förhandscreening, där en medicinsk bakgrund tas fram. Uppgifterna hanteras strikt konfidentiellt. Verksamheten som samlar in blodet eller plasmat behöver veta om du tidigare haft epileptiska anfall, fått behandling för missbruk, nyligen genomgått operation eller har något medicinskt tillstånd som kräver medicinering eller regelbunden läkarvård.
Du ska även uppge om du har tatueringar, låtit ta bort en tatuering eller gjort någon form av kroppspiercing, eftersom detta kan påverka risken för överförbara infektioner.
Kvinnor som har varit gravida och alla som någon gång fått en blodtransfusion kan inte donera plasma. Däremot kan de i regel donera röda blodkroppar och helblod. Anledningen är att minska risken för TRALI (transfusionsrelaterad akut lungskada) hos mottagaren – en allvarlig komplikation som är den ledande orsaken till dödsfall kopplade till blodtransfusioner. TRALI antas bero på vissa antikroppar som en person utvecklar under graviditet eller i samband med tidigare transfusioner.
Att donera plasma påminner mycket om att donera helblod. En nål placeras i en ven på armen och blodet samlas upp i sterilt engångsmaterial. De röda blodkropparna separeras sedan från plasmat i en maskin och returneras direkt till givaren. Denna metod, som kallas plasmaferes (aferes), gör att givaren snabbt återhämtar sig och kan donera relativt ofta.
Kroppen hos en frisk givare ersätter plasmat snabbt, vilket möjliggör korta intervall mellan donationerna. Enligt amerikanska FDA:s gällande regler får plasma doneras som oftast en gång varannan dag och högst två gånger under en sjudagarsperiod. Exakta regler kan dock skilja sig mellan olika länder och blodbanksorganisationer, så kontrollera alltid vad som gäller hos den verksamhet där du tänker donera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online