EDTA, även känt som dinatrium-EDTA eller etylendiamintetraättiksyra, är en allmänt använd kemisk förening som finns i personvårdsprodukter, hudvård, bearbetade livsmedel, kosmetiska preparat och rengöringsprodukter. Föreningen har dessutom omfattande tillämpningar inom medicin, teknik, jordbruk och industri. Eftersom EDTA förekommer så brett i vår vardag är det viktigt att förstå dess syfte – men också de risker som är förknippade med ämnet, då EDTA i vissa sammanhang kan bidra till bildningen av cancerframkallande ämnen.
Inom kosmetika och hudvård fungerar EDTA som ett viktigt kelateringsmedel (det binder fria metalljoner), konserveringsmedel, stabilisator och reningsmedel som håller formlerna fria från metalljoner och rester från kranvatten. Det minskar vattnets hårdhet (mineralinnehåll) så att andra aktiva ingredienser i en produkt, exempelvis schampo eller duschgel, kan verka mer effektivt. EDTA bidrar också till att aktiva ämnen i hudvård tränger bättre in i huden, vilket ökar nivåerna av nyttiga kemikalier i serum.
Inom livsmedelsindustrin används EDTA ofta som konserveringsmedel och stabilisator, och skyddar produkter från missfärgning och oxidation. Observera dock att EDTA reagerar negativt med C-vitamin (askorbinsyra) och natriumbikarbonat i läsk och läskedrycker, vilket ökar risken för bildning av bensen – ett cancerframkallande ämne. Undvik därför läskedrycker som innehåller EDTA.
I tvättmedel och rengöringsprodukter mjukgör EDTA hårt vatten och förbättrar blek- och rengöringseffekten hos klorfria rengöringsmedel.
EDTA är ett av de mest effektiva kelateringsmedlen som finns och fångar upp fria metalljoner. Nästan all nytta människan har av ämnet kommer från just denna egenskap. Inom tvättindustrin innebär detta borttagning av föroreningar från hårt vatten. Textilindustrin använder EDTA för att hindra fria metalljoner och föroreningar från att missfärga färgade tyger. Pappersindustrin utnyttjar ämnet för att förbättra blekning och rensning av pappersmassa. EDTA används även för att avlägsna rester och beläggningar på industriell utrustning som arbetar vid höga temperaturer, såsom pannor och ugnar.
EDTA används för att behandla kvicksilverförgiftning och annan förgiftning av tungmetaller genom kelateringsterapi. På liknande sätt avlägsnar det överskott av järn och kalcium från kroppen. Inom blodrelaterad sjukvård optimerar EDTA upprepade blodtransfusioner och fungerar som ett effektivt antikoaguleringsmedel som förhindrar att blodprover koagulerar och att cellprover klumpar sig – något som är särskilt viktigt vid kliniska blodprov och cellanalyser. EDTA används dessutom som konserveringsmedel i ögondroppar, som avkalknings- och förberedande medel inom oral kirurgi och tandvård, samt som antiplack-medel i artärer.
Det finns ingen allvarlig fara kopplad till den allmänna användningen av EDTA i kommersiella personvårdsprodukter. Däremot är ämnet så utbrett inom industri, medicin, konsumentprodukter och avfall att det börjar bli ett betydande miljöproblem. EDTA visar toxicitet när det intas oralt i stora mängder, särskilt i kombination med C-vitamin och natriumbikarbonat (vanligt i läskedrycker). Undvik därför läsk som innehåller EDTA samtidigt som C-vitamin och bikarbonat (bäckpulver) anges bland ingredienserna. Kosmetisk och topisk användning av produkter med EDTA skapar inte toxicitetsnivåer som direkt skadar kroppen, även om många natur- och ekologivänliga organisationer varnar starkt för ämnets potentiella risker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online