Det finns tre huvudtyper av tarmparasiter som drabbar människor: protozoer, bandmaskar och rundmaskar. Dessa kan bosätta sig i både tjock- och tunntarmen, och vissa arter har förmåga att sprida sig till andra delar av kroppen. Tarmparasiter kan vara mikroskopiskt små eller synliga för blotta ögat. De utgör ett hälsoproblem världen över, men är särskilt vanliga i underutvecklade länder med bristfällig sanitet.
Tarmparasiter tar sig in i människokroppen på flera olika sätt. De som lever i jorden kan tränga in genom öppningar i huden eller sväljas ned av misstag. Parasiter som finns i livsmedelsproducerande djur, exempelvis grisar och nötkreatur, kan intas via födan. Mänsklig och animalisk avföring kan dessutom förorena vattenförsörjningen, vilket skapar goda förutsättningar för parasiterna att växa och spridas. Personer som redan bär på en infektion kan också smitta andra genom oavsiktlig kontakt med avföring.
En av de vanligaste tarmparasiterna är rundmasken Ascaris lumbricoides. Den trivs bäst där hygienen brister och är relativt utbredd i bland annat sydöstra USA. Äggen kan intas tillsammans med rå mat som kommit i kontakt med infekterad jord, eller läggas direkt i tarmarna hos en person som redan är smittad. Efter att äggen kläckts vandrar larverna gradvis till tarmarna, där de kan växa till upp till cirka 30 centimeter långa. Denna typ av rundmask ger ofta inga eller endast lindriga symtom, som måttlig magvärk. Maskarna kan lämna kroppen naturligt via avföringen. Andra rundmaskar orsakar sjukdomar på liknande sätt genom att invadera tarmarna och föröka sig där. Hakmaskar och springmaskar är två utbredda varianter av denna parasitgrupp.
Giardia lamblia är en encellig protozo som kan förorena vatten och orsaka sjukdomen giardiasis. Infektionen ger upphov till diarré, magbesvär och kraftiga bukkrampar. Den som simmar i, dricker eller på annat sätt exponeras för kontaminerat vatten riskerar att insjukna. Organismen tar sig in i tarmarna och fäster sig vid tarmslemhinnan, där den stör kroppens normala funktioner. Andra protozoparasiter kan orsaka sjukdomar som amebiasis, cyclosporiasis och cryptosporidiosis – samtliga tarminfektioner som kännetecknas av diarré, aptitlöshet och flera andra besvärliga symtom.
Bandmaskar smittar människor främst genom konsumtion av fisk eller kött som innehåller larver. Svin-, nöt- och fiskbandmask är de tre vanligast förekommande arterna. När larverna väl intagits fäster de sig vid tarmslemhinnan och börjar leva av värdens näring. De kan nå imponerande längder – vissa exemplar blir upp emot sex meter långa. Äggen passerar ut ur kroppen med avföringen och hamnar i jorden, där de äts upp av djur och därigenom fullbordar sin livscykel. En bandmaskinfektion ger ofta inga symtom alls, men vissa typer kan leda till sjukdomar som trikinos, med symtom som trötthet, kräkningar, illamående och muskelvärk.
Läkare kan ställa diagnos genom att analysera avföringsprov efter parasitägg, larver eller vuxna parasiter. Beroende på vilken organism som orsakar infektionen kan läkemedel förskrivas som både lindrar symtomen och dödar parasiten. Vätskebrist är en ständig risk vid tarmparasiter, därför uppmanas drabbade att dricka rikligt med vätska. I allvarliga fall kan sjukhusvård behövas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online