Att flytta ut från staden innebär ofta att man byter asfalt och buller mot trädplanterade gator och rymliga bakgårdar. Priset är att boende i förorter och på landsbygden lägger betydligt mer tid på pendling till jobbet och affärerna. Detta bilberoende slår hårt mot både den fysiska och psykiska hälsan, eftersom fetma, högt blodtryck och bilolyckor ökar, enligt Ontario College of Family Physicians. Forskare som studerar hur urban spridning påverkar människor menar dock att trenden nu vänder i takt med att babyboom-generationen går i pension.
Stadsbor kan känna sig lurade när de flyttar till förorterna, enligt Ontario College of Family Physicians, som år 2005 publicerade rapporten "The Health Impacts of Urban Sprawl". Den nya livsstilen saknar gång och cykling, eftersom man nu kör bil till jobbet, gudstjänster, lokala evenemang och butiker. Människor drabbas av allvarligare skador och långvarig psykologisk trauma i samband med de ökande bilolyckorna. Dessutom påverkas gravida kvinnor och barn som bor nära starkt trafikerade vägar negativt, eftersom de ständigt andas in bilavgaser, enligt rapporten.
Förortsbor märker tydligt av urban spridningens effekter på naturresurserna, inte minst vattenförsörjningen. Förorenat dagvatten rinner ut i floder, bäckar och sjöar under byggandet av nya bostäder, kommersiella fastigheter, asfalterade ytor och vägar, enligt Clean Water Action Council. När familjerna väl har etablerat sig i sina nya hem börjar de själva bidra med mer förorenade utsläpp genom gräskemikalier, djurexkrementer samt spill av bränsle, olja och färg. De många nyinflyttarna förgiftar inte bara närliggande vattendrag – de tömmer även vattenreserverna genom duschning, tvättmaskinanvändning och bevattning av sina rymliga gräsmattor.
Den stora utflyttningen från städerna urholkar gradvis invånarnas känsla av gemenskap, enligt Clean Water Action Council. Bostäder utanför storstadsområdena är typiskt sett enfamiljshus med stora tomter som ger avskildhet. Denna livsstil är en dramatisk förändring jämfört med tidigare generationer, där familjer bodde tätt, samlades hos grannarna på verandorna och promenerade till närbutiken. Idag har dessa sociala möten i stort sett försvunnit. Grannar interagerar sällan med varandra annat än genom att vinka när de kör förbi på gatorna, rapporterar CWAC.
Äldre och funktionsnedsatta drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av urban spridning. Isolering uppstår när de inte längre kan köra bil säkert eller ta sig till läkarmottagningar, livsmedelsbutiker eller sociala tjänster, enligt Ontario College of Family Physicians. Dessa personer upplever fler perioder av ensamhet och fler fall av hjärt-kärlsjukdom när de känner sig avskurna från vänner och gemenskap. Idag väljer allt fler babyboomers att sälja sina större hus på landet till förmån för kompaktare bostäder närmare service och samhällsfunktioner, enligt CWAC.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online