Brott är unika händelser som bryter mot lagen. Kriminologi är den vetenskapliga disciplinen som studerar individuellt och samhälleligt brottsligt beteende. Inom kriminologin har kvantitativa data och forskning traditionellt använts, exempelvis antal begångna brott, antal gärningspersoner och antal brottsplatser. Även kvalitativ data används – det vill säga information som samlas in från andra källor än polisrapporter – för att få djupare kunskap om brottens omständigheter, platser, kriminella tendenser samt hur brott kan förutses och förebyggas.
Enhetliga polisrapporter består av rådata och har traditionellt varit den bästa källan till brottsstatistik. Kvantitativ dataanalys innebär att statistik sammanställs från polisens register över gärningspersoner och begångna brott. Siffrorna analyseras för att identifiera ökningar eller minskningar av brottsligheten. Antalet begångna brott, tidpunkterna på året och på dygnet då de begås samt vilka typer av personer som begår dem sammanställs, rapporteras och används för budgetering och resursfördelning inom polisväsendet.
Kriminologer och sociologer använder alternativa datainsamlingsmetoder för att få djupare insikter i brottsdata än vad de enhetliga brottsrapporterna kan erbjuda. Dessa metoder ingår i den kvalitativa dataanalysen och omfattar offerundersökningar, självdeklarationsundersökningar, livshistorier och fallstudier av intagna brottslingar, analys av fysiska spår samt observation.
Offer intervjuas efter att ett brott har begåtts för att få mer detaljerad information om kriminellt beteende och aktivitet än vad som framgår av polisrapporterna. Den allmänna befolkningen och/eller brottslingar ställs frågor om deras delaktighet i kriminell aktivitet under anonyma former. Intagna brottslingar studeras och tillfrågas om detaljer kring sina liv och de brott de har begått. Fysiska brottsplatser undersöks för att ta reda på hur brotten begicks, vilka hjälpmedel som användes och annan viktig information. Observationer av brottslingar och områden med hög brottslighet genomförs för att samla in kunskap om kriminella och kriminella nätverk. Den insamlade datan kategoriseras och sammanställs statistiskt för att ge djupare insikt i brottsligt beteende och aktivitet.
Metaanalys använder resultat eller data från flera olika källor, i stället för endast en eller en enskild typ av källa, för att studera ett kriminologiskt problem. Statistik och fördjupad information kombineras i metaanalyser för att testa hypoteser och förklara teorier. Metaanalyser utförs vanligtvis av erfarna kriminologer och sociologer med avancerad metodkompetens.
Kriminologer studerar data om brott, offer och gärningspersoner för att bättre förstå brottslingar och de omständigheter som omger brottsligheten. Denna information hjälper polismyndigheter att utbilda och träna polisstyrkor, förstå antisocialt och psykopatiskt beteende hos individer samt utveckla och förbättra brottslagstiftningen för att skydda laglydiga medborgare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online