University of North Carolinas bibliotek för hälsovetenskap definierar en samhällshälsoanalys, ibland kallad en community-diagnos, som "en systematisk granskning av hälsostatusindikatorer för en given population som används för att identifiera centrala problem i ett samhälle." Syftet är att stimulera till konkreta åtgärder som möter målgruppens hälsobehov. För att kunna belysa ett brett spektrum av hälsofrågor bygger samhällshälsoanalyser på flera olika, kombinerade datakällor.
Demografi är siffror som mäter ett samhälles totala befolkning och dess fördelning utifrån egenskaper som befolkningstäthet, befolkningsrörelser, etnicitet, åldersgrupper och kön. Demografiska uppgifter blir mest värdefulla i samhällshälsoanalyser när de kombineras med socioekonomisk statistik, alltså mått på faktorer som utbildningsnivå, inkomst och sysselsättningsstatus. Forskning visar nämligen att just dessa faktorer har ett tydligt samband med människors hälsostatus och hälsoutfall.
Vital statistik hämtas från myndighetsutfärdade dokument som rör viktiga händelser i samhällsmedlemmars liv – vanligtvis födslar, äktenskap, skilsmässor och dödsfall. Vissa aktörer inom samhällshälsoarbete, bland annat New Yorks delaktiga hälsovårdsmyndighet (New York State Department of Health), räknar även fosterdöd och inducerade aborter som del av den vitala statistiken.
Hälsostatistik, även kallad hälsoindikatorer, består av siffror som besvarar specifika frågor inom hälsopolitiken för en målpopulation. Ett exempel är ett samhälles årliga dödlighet i tobaksrelaterade sjukdomar, vilket kan hjälpa till att avgöra omfattningen av lokala rökavvänjningsprogram. Statistik över dödlighet, sjuklighet (mortalitet och morbiditet) samt sjukdomsincidens är vanliga hälsoindikatorer. National Committee on Vital and Health Statistics rekommenderar att samhällshälsoanalyser väljer ett brett urval indikatorer utifrån Världshälsoorganisationens definition av hälsa: "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande, och inte blott avsaknad av sjukdom eller svaghet."
Samhällshälsoanalyser använder i allt högre grad en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Kvantitativa data – såsom demografi, vital statistik och hälsostatistik – är talbaserade. Kvalitativa data fångar å andra sidan mänskliga erfarenheter, betydelser och berättelser kopplade till forskningsämnet. Vanliga källor till kvalitativa data är individuella intervjuer, fokusgrupper och litteraturgenomgångar. Sådana data kan till exempel identifiera och fördjupa centrala hälsoteman i invånarnas vardagserfarenheter samt belysa hur de själva uppfattar sin livskvalitet.
Samhällshälsoanalysen har successivt breddats till att omfatta viktiga men historiskt förbisedda områden, däribland miljö- och reproduktiv hälsa. Relevant och belysande information om dessa ämnen kan samlas in via både de kvantitativa och de kvalitativa datakällorna som nämns ovan. Organisationen AssessNow rekommenderar därför hälsoindikatorer som speglar områden som miljöhälsa och graviditet, medan en handbok från USA:s biståndsmyndighet (U.S. Agency for International Development) visar hur kvalitativ forskning kan användas för att utveckla program för reproduktiv hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online