Hur man hindrar tidigare dömda från att återvända till fängelset är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom kriminalvården. Varje år återvänder mellan 600 000 och 700 000 intagna till sina samhällen, ofta utan de yrkeskunskaper och den utbildning som krävs för att slippa återfall i brott. Samtidigt experimenterar delstaterna med en rad olika initiativ. Fängelsesystemets filosofi avgör om intagna får tillgång till ett brett utbud av sociala program eller snabbt kan återgå till arbetslivet.
Delstatsregeringarna börjar i allt högre grad inse begränsningarna med att enbart "lagerhålla" intagna bakom låsta dörrar.
Färre än hälften av alla nyligen frisläppta intagna lyckas hålla sig utanför problem under sina första tre år i frihet, enligt Almanac of Social Policy. Trenden mot längre fastställda straff minskar ofta intagnas incitament att förändra sitt beteende. Som en följd av detta återvänder våldsamma brottslingar till samhället just när de behöver tillsyn som mest. Dessutom har tidigare intagna ofta liten eller ingen kontakt med de program som skulle kunna gynna dem.
När begränsningarna med obligatoriska minimistraff blev tydliga valde det amerikanska justitiedepartementet en annan väg år 2002 med initiativet Serious and Violent Offender Reentry Initiative. Programmet betonade ett nära samarbete med ungdomar och vuxna i högriskgruppen för att ta fram återinträdesplaner anpassade efter varje persons situation, enligt Almanac of Policy Issues. De intagna fick drogrehabilitering, yrkesutbildning och andra insatser efter behov. För att förbättra deras chanser på arbetsmarknaden kopplades dessutom återvändande brottslingar till relevanta sociala tjänstenätverk i sin hemregion.
Orange County i Kalifornien är ett lysande exempel på ett lokalt program som vuxit fram genom samhällspartnerskap. Sheriff Michael S. Corona inrättade ett återinträdeteam för intagna, med målet att hjälpa häktesintagna att hjälpa sig själva, enligt National Institute of Corrections. Corona samarbetade med lokala myndigheter för att erbjuda självhjälpsprogram som spände från studie- och karriärvägledning till satsningar på läskunnighet och transporthjälp. Kostnaderna uppgår till fem miljoner dollar per år och finansieras med hjälp av intagnas telefoni- och kioskintäkter.
Arizonas program "Getting Ready", som infördes 2004, återspeglar omvärldens krav och utmaningar redan från intagnas första dag i fängelset, rapporterade Christian Science Monitor 2008. Programmet ställer krav på att de intagna deltar i utbildnings-, självutvecklings- eller arbetsrelaterade aktiviteter sju dagar i veckan. Privilegierna kopplas direkt till hur väl varje intagne lyckas nå de mål han eller hon själv har satt upp.
Att kräva att intagna arbetar har blivit ett kännetecken för många återinträdesprogram – i linje med liknande krav som ställs på bidragstagare i samhället.
Deltagare i frivården i New York placeras ofta vid Center for Employment Opportunities, där de kan tjäna nio dollar per timme eller mer, rapporterade Washington Examiner 2009. De preliminära resultaten har varit uppmuntrande, åtminstone för New Yorks program. Enligt tidningen var intagna som placerats vid centret mindre benägna att begå nya brott, få sin frivård återkallad eller skickas tillbaka till fängelset.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online